avatar_Elias Nordling

Struggle for the Galactic Empire (Decision Games)

Startat av Elias Nordling, 8 november 2009 kl. 13:24:40

Föregående ämne - Nästa ämne

0 Medlemmar och 1 Gäst tittar på detta ämne.

Elias Nordling

Det började som en skatterevolt. Innan dess rådde fred och lugn, förutom i en sektor där mördarrobotar börjat härja. Imperiet planerade en expediton mot dessa när plötsligt medborgarna krävde politiska reformer och sänkta skatter. Då imperiets finanser var något skrala vid tillfället kunde kraven inte tillgodoses.

Resultatet blev vitt spridda revolter och uppemot en fjärdedel av det galaktiska imperiet var inte längre under kejsarens kontroll. Ett par av de system som gått i revolt satte upp egna imperier (två av dem råkade snabbt i krig med varandra), och tre generaler bestämde sig var för sig att det var kejsaren som var problemet och att de var rätt person att bringa ordning och reda i imperiet.

Den kejserliga motoffensiven för att återfå kontrollen blev ett militärt fiasko med för små styrkor för spridda. Ytterligare problem från invationsstyrkor och rymdvarelser fick ses som mindre problem i sammanhanget när ursupatorerna stod för dörren. I detta krisläge valde man en radikal åtgärd. Man gjorde kejsaren till gudomlig genom att ladda upp hans medvetande i imperiets centraldator. Ungefär samtidigt dök det upp rykten om en ny aspirant på tronen känd som Mutanten, och det ryktades att han hade övernaturliga krafter.

Kejsardömet samlade ihop en stor slagflotta som mött den tronpretendent som var mest hotad, bara för att se flottan byta sida och gå över till ursupatorn. Ett problem imperiet hade var brist på gott ledarskap, då kejsaren i sin paranoia hade rensat ut bland de bästa amiralerna.

Kejsaren gick i förhandlingar med ursupatorn och man enades om att Mutanten var ett gemensamt hot mot dem bägge. Ursupatorn avbröt därför sitt antåg mot den kejserliga huvudstaden för att angripa Mutanten, men hans flotta, galaxens största, utplånades helt.

Kejsardömet hade vissa framgångar med att återställa ordningen i periferin, men Mutanten nådde nu galaxkärnan och huvudstaden, och besegrade kejsardatorn. Hans försök att sätta upp en egen dynasti misslyckades, kejsardömet föll sönder och gick under.

Allt detta och mer därtill hände i mitt första parti Struggle for the Galactic Empire. Som ni hör är det ett spel som genererar en VÄLDIGT stark berättelse om man fyller i litet detaljer själv.

Spelet är solitärt och kaoshantering är the name of the game. Om det är balanserat eller ej har jag ingen aning om än, och jag vet inte om det spelar någon roll. Bara den berättelse spelet genererar gör resan värd.

Det är ganska mycket administration i spelet mellan spelarbesluten, men det är som sagt bara kul att titta på och se vad som händer också. Stridssystemet är till synes mycket enkelt, men det har sina subtiliteter när man studerar det närmare, och jag kan inte påstå att jag behärskat det än.

Spelet har egentligen ganska enkla regler med få frågor, det mesta av reglerna täcker in de procedurer som ska gås igenom vid vissa händelser.

Tänker sätta upp det igen och kanske prova något av de andra scenariorna. Det här var kul, en fyra av fem säger jag så här långt!


"Your value to me as a tester is your vandal instinct at breaking games!"

jonjac

#1
Så vackert!!! Låter faktiskt mycket, mycket intressant. Vore intressant att höra lite mer om hur själva spelet fungerar.

 :up:

Elias Nordling

#2
Alla enheter och system har två sidor, imperiesidan och kaos-sidan. Kaosfaktorerna kommer i sorterna ursupatorer, självständiga imperier, invaders och rebeller. Ursupatorer försöker ta sig in till huvudstaden och ta makten. Självständiga imperier bygger egna riken efter en enkel AI som fungerar tillräckligt bra för att de till och med ska kunna hamna i krig med varandra på ett trovärdigt sätt. Invaders fungerar på ett ungefär som ursupatorer, men skillnaden är att de kan uppstå spontant medan de andra uppstår genom att befintliga styrkor konverteras. Rebeller står bara still och försvarar sitt hemsystem, men de kan spontankonvertera till självständiga imperier.

Enheter har stridsvärde i vanlig strid och morfogenetisk strid. Vanlig förstör fienden, morfo konverterar den. Man kan själv välja om man vill använda den ena eller bägge, men vanlig går alltid före morfo.

I strid jämför man anfallare och försvarares värden i en differens och slår på tabell. Resultatet är ett värde mellan 1 och 3 för ena eller andra sidan som i princip innebär att alla med det eller lägre stridsvärde på den sidan förstörs/konverteras. Planetsystem är mindre känsliga för reguljär strid men mer känsliga för morfogenetisk strid.

Kaoshändelser, vilket inkluderar de ovan nämnda, rymdvarelser och massa annat, genereras genom att man i början av varje omgång drar brickor ur en kopp. Hur många brickor beror på kaos-index, och varierar mellan 1 och 9. I början av partiet drar man beroende på scenariot, 2-3 omgångar kaosbrickor, vilket innebär 14-24 brickor med rådande kaosindex, det blir rätt mycket redan från början att ta itu med.

Mer?
"Your value to me as a tester is your vandal instinct at breaking games!"

Holmgren

#3
Citat från: "Elias Nordling"Mer?
Tidsåtgång?
Det var inte bättre förr, det är nu det är sämre!

Elias Nordling

#4
Kan nog variera vilt. Om du förlorar på tre omgångar som jag gjorde spelar du på en kväll. Ett scenario är normalt 10 omgångar, och du hinner nog inte 10 på en kväll. Sedan finns de den episka varianten, där du spelar utan tidsgräns, tills du antingen rensat galaxen eller gått under. Ett av scenariorna är på 5 omgångar, det ska nog gå att spela på en kväll under alla omständigheter.
"Your value to me as a tester is your vandal instinct at breaking games!"

Elias Nordling

#5
Mitt andra parti ser ut att bli en rätt enkel och händelselös seger för imperiet. Det beror dels på scenariot, dels på kaosbrickornas utfall. Scenariot är när imperiet redan har fallit och vidareevolverade människor, i spelet kallade Transhumans vilket självklart blir transor på svenska, börjar bygga ett nytt imperium. Man har bara centralsystemet under kontroll från början, och ju färre system man har, desto mindre drabbas man av elaka slumphändelser som i stället drabbar andra kaosområden såsom fientliga småimperier.

Dessutom drog jag Spectacle som dubblar alla minskningar och ökningar i kaosvärde. Sedan tog jag över två högvärdiga system i morfogenetisk strid vilket i kombination innebar att  kaosindex rasade från 70 till 6. Vid kaosindex 6 drar man bara en kaosbricka per turn (mot sju vid 70), och dessutom får imperiets transor extremt högt stridsvärde. Att hålla kaosindex kvar lågt är inga problem under rådande omständigheter.

Jag funderar på en husregel att kaosindex varje omgång tickar upp med antalet självständiga imperier på banan. Det finns ju viss logik i det då de i sig utgör ett ifrågasättande av konceptet med ett enda intergalaktiskt imperium.

Väldigt kul spel, som sagt, och då det är ett solitärspel i fiktiv miljö är det ju ganska enkelt att göra egna småjusteringar av detta slaget.
"Your value to me as a tester is your vandal instinct at breaking games!"

Adamius

#6
Jag har testat det själv ett antal gånger nu. Jag gillar SF-stuket stenhårt, och det är kul att se hur mycket de har hämtat inspiration (läs: stulit) från annan SF-litteratur, till exempel Asimovs stiftelsen.

Sedan tycker jag att slumpen spelar väldigt, väldigt stor roll i det här spelet, särskilt på utgångsläget. Om man kör grundscenariot så kan man antingen sitta och vara stormrik, älskad av alla och med hela galaxen under sin kontroll och ett lågt kaosindex, eller så kan man om man drar tre andra kaosbrickor av de 24 man börjar med förlora 75% av sina system, trupper och resurser samt trycka upp kaosindex mot "förlora-direkt-gränsen" på 100 redan innan man har flyttat första enheten. Sedan så blir jag förbannad när jag har otur med tärningar: anfall med styrkeförhållande 5:1, förlora halva din armé för att du slog en etta, anfall igen med styrkeförhållande 12:1 för att vara på säkra sidan, de trupper du har kvar konverterar till fienden för att slog en etta till, tack å gonatt.  :(

Nå, det är i alla fall charmigt och det är skön rymdoperakänsla på det. Jag behöver antagligen bara spela ett par gånger till för att förstå det bättre. :)
Vis tecum!

Folket

#7
Verkar spännande.

Elias, finns det chans att man kan låna ditt ex om du blir fördig med det?

Folket

#8
Det påminner mig om att jag fortfarande har din kopia av Guderian Blitzkrieg 1. Kan nog lämna in den i lokalen nästa vecka.

Elias Nordling

#9
Chans finns väl. Men det hela problematiseras en aning av att jag inte har någon aning om vem du är :-)
"Your value to me as a tester is your vandal instinct at breaking games!"

Folket

#10
Matti Jansson.

Vi ska ju ses om två veckor och spela Kaisers War också.

Elias Nordling

#11
Jamen då är jag med! Ska försöka komma ihåg att ta med spelet :-)
"Your value to me as a tester is your vandal instinct at breaking games!"

Tordan

#12
Barndomskamrat? ;)
/Tord Hoppe

Elias Nordling

#13
CiteraBarndomskamrat?

Inte vad jag kan komma ihåg :-)
"Your value to me as a tester is your vandal instinct at breaking games!"