Forumnyheter:

SMF - Just uppdaterat!

avatar_Andreas Lundin

Barbarossa - Crimea

Startat av Andreas Lundin, 7 mars 2011 kl. 09:12:17

Föregående ämne - Nästa ämne

0 Medlemmar och 1 Gäst tittar på detta ämne.

Andreas Lundin

Någon som fått Barbarossa Crimea ännu? Såg en fräck bild på BGG som jag ville dela med mig av. Spelar fn Barbarossa KtR och gillar det skarpt. Funderar på att sätta upp nedstående inom snar framtid bara för att jag kan.
Funderar mest på (spelar mindre): Europa Universalis. Mud & Blood. 1914: Twilight in the East

Scipio

#1
Jorå den trillade in för ett tag sedan.
Håller med om att Barbarossa spelen är riktigt bra och skulle gärna köra lite mer av dom om intresset fanns i närområdet.

CiteraFunderar på att sätta upp nedstående inom snar framtid bara för att jag kan.
Varför inte ta dom tre kvarvarande spelen också när du ändå är igång.  :)
"Randomization is too important to be left to chance"

Andreas Lundin

#2
CiteraVarför inte ta dom tre kvarvarande spelen också när du ändå är igång.

Jo, varför?  :D
Funderar mest på (spelar mindre): Europa Universalis. Mud & Blood. 1914: Twilight in the East

Mode

#3
Citat från: "Scipio"Håller med om att Barbarossa spelen är riktigt bra och skulle gärna köra lite mer av dom om intresset fanns i närområdet.
Krigsspelrummet på LinCon 2011?
Wer mit Ungeheuern kämpft, mag zusehn, dass er nicht dabei zum Ungeheuer wird.

Elias Nordling

#4
Har pillat lite med Barbarossa: Crimea, liksom jag tidigare pillat lite med andra spel i serien. Spelat några småscenarier, sådär.

Crimea kan ju å ena sidan verka vara den perfekt hanterliga introduktionen till systemet. Å andra sidan är jag inte säker på att det visar systemet från sin bästa sida. Samtliga scenarior i lådan är i grunden infanterianfall mot befästa positioner. En ganska långsam och tragglig situation. När sedan systemet i sig tenderar att skildra händelseutvecklingen i slow-motion kan det hela bli väldigt segt. Odessa-scenariot har till exempel 33 omgångar, av vilka de flesta kommer att se vardera sidan ta 1-2 stegs förluster och en ruta byter ägare. Ibland händer mindre än så.

Systemet tycker jag har potential om man får det under skinnet, men REGLERNA tycker jag är rätt provocerande. Det är ett spel av SCS-svårighetsgrad som bor i en OCS-regelbok. Där OCS lägger tyngdpunkten och komplexiteten på saker som förråd och formationer, som skapar vettiga spelbeslut som känns realistiska för operativt befäl ligger komplexiteten i EFS på saker som... vädret. Och terrängeffekter. Och replacements, särskilt det sista blir jag tokig på då replacement-aktiviteter sker utspritt över fyra av spelets faser och vad som i grunden är en enkel princip har blivit hopplöst rörig. Och till vilken nytta, det blir marginellt mer realistiskt och ger få egentliga spelbeslut att fatta.

Det är som om komplexiteten i reglerna är något som bara hänt konstruktören, han försöker säga något enkelt och det blir bara rörigare och rörigare ju mer han förklarar. Vance von Borries är den ena spelkonstruktören jag känner till med detta handikapp. Den andra är Kevin Zucker.

För mig blir resultatet att systemet flyter på rätt trögt. Jag är tvungen att följa den detaljerade spelsekvensen supernoggrannt för att det inte ska bli fel när vanliga enheter får förstärkningar eller när de kan komma tillbaka till kartan, antingen på egen hand eller med hjälp av förstärkningsenheter. när sedan inte mycket hänt efter en omgång är det lätt att känna "äh, jag gitter inte".

Men jag fortsätter att traggla på i förhoppningen om att lådan med kul plötsligt en dag ska öppnas.
"Your value to me as a tester is your vandal instinct at breaking games!"

Andreas Lundin

#5
Jag hade precis motsatt uppfattning när jag spelade AGS. Tyckte spelet flöt på förvånansvärt smärtfritt.
Funderar mest på (spelar mindre): Europa Universalis. Mud & Blood. 1914: Twilight in the East

Elias Nordling

#6
Hur noga följde du reglerna? det verkar flyta på bäst för dem som tänker att "det är ju inte så noga, man vet ju ungefär hur det är meningen att det ska funka". Vilket f ö även verkar gälla Kevin Zuckers spel.
"Your value to me as a tester is your vandal instinct at breaking games!"

silversixx

#7
Jag vill minnas att jag tyckte lite som du Elias när vi körde spelet. Lyckligtvis så var vi 8 personer, och tre riktigt gäjmiga, så det som var struligt satte sig ganska snart (nu minns jag inte ens vad det var, vi snackar typ 5 år här...)...

Blev lite sugen på att köpa't dock! Och det är väldigt sällan jag tycker Östfronten är direkt spännande.

aegneus

#8
Citat från: "Elias Nordling"Systemet tycker jag har potential om man får det under skinnet, men REGLERNA tycker jag är rätt provocerande. Det är ett spel av SCS-svårighetsgrad som bor i en OCS-regelbok.

Väl formulerat! +1 på den känslan. Jag har i veckan tagit mig igenom regelboken och ta sig igenom var känslan av det hela. Inte för att något var ologiskt eller kändes fel, utan bara för att det var snårigt, rörigt och bitvis överflödigt. Jag brukar inte sitta med överstrykningspenna, men den här gången var det nödvändigt.

Vill kanske gå så långt att kalla det en dåligt skriven OCS-regelbok. OCS är som jag minns det rätt välskrivet.

Turligt nog blir jag (mer) sugen på spelet efter regelläsandet - mekaniker mm. ser lovande ut!

Liten brasklapp för att jag inte hunnit omsätta reglerna i praktik än, men efter nåt hundratal spelregler vågar jag ändå yttra mig innan jag flyttat några  blippar...

Andreas Lundin

#9
CiteraHur noga följde du reglerna?

Noga. Grejen är att det sätter sig ganska snabbt och allt du behöver efter det är tabellerna.
Funderar mest på (spelar mindre): Europa Universalis. Mud & Blood. 1914: Twilight in the East

Elias Nordling

#10
En del av reglerna finns BARA i tabellerna. Ett annat sätt att gnugga mig mothårs.
"Your value to me as a tester is your vandal instinct at breaking games!"

Andreas Lundin

#11
Haha. Stämmer!
Funderar mest på (spelar mindre): Europa Universalis. Mud & Blood. 1914: Twilight in the East