[ErikLj]

Kapten Driant från Franska 44e Divisionen var frustrerad. Kriget vara bara pågått några dagar och nu satt de fast. Tack var en snabbmarsch hade de tagit staden för tyskarna och framgångsrikt slagit tillbaka det tyska motanfallet. Det var sen det gick snett. Vilket ljushuvud i staben hade glömt att skicka med artilleriunderstöd?

För att rycka fram över öppen terräng räcker det inte med elan. Har tyskarna kulsprutor och artilleri behövs det understöd. Läxan var tydlig och de som hade fått betala priset var kavalleriet och förkompanierna. Helt enligt doktrin hade de tyckt fram i sluten ordning och med eller mindre nedkämpats till sista man. Resten av divisionen huvudstyrka satt nu fast och kom inte en meter. Hoppas nu bara artilleriet kommer snart så vi kan fortsätta framryckningen var han tanke när han plötslig såg ett dammoln i väster.

Samtidigt kände Löjtnant Rabe från det Bajerska 5e regementet att lyckan står den djärve bi. Efter en lång kringmarsch hade det framgångsrikt kört bort de fransk främre kompanierna. Framför var det en kanal som säkert gömde några fransmän. Men de borde vara lika lätt att sopa bort som de tidigare franska kompanierna. Därefter var vägen öppen att nå regementets mål. Han beordrade sina kvarvarande kompanier framåt.
 
 
 
I lördags spelade jag Soldiers, SPI´s klassiker från 1972 om taktisk strid på kompaninivå 1914-15. Två färger på kartan, en färg på markörer som bara var tryckta på ena sidan. Lite regler och många scenarios. Inga kort, activation points, step loss, command and control odyl En erinran om gamla tider. Det var med en viss förvirring vi började spela scenario 1, en renkonterstrid (meeting engagement) mellan 24 franska kompanier med lite kavalleri, kulsprutor och artilleri mot 12 tyska kompanier, även de med understöd. Hur ska man göra, vad funkar, är artilleri bra osv?
 
Vi ställde upp på var sin sida om kartan och målsättningen var att få enheter av kartan på motsatt sida. Sen brakade det loss. Här var det inte tal om step loss och route. Enheterna dog i stora drivor. Vi ryckte fram, sköt artilleri och kulsprutor, tog anfallsmål med stora förluster och kämpade vidare.
 
Hur det gick? Löjtnant Rabe stupade på ärans fält tillsammans med sina kompanier. De i skydd grupperade franska kompanierna slaktade tyskarna utan pardon. Kapten Driant fick till sist sitt artilleriunderstöd. Huvudstyrkan om ca 15 kompanier stormade fram, understöda av artilleri. Sex kom fram och det räckte. En fransk seger men inte med mycket.
 
Lite reglemissar blev det och en hel del taktikmissar från båda håll. Klart roligt spel och se fram emot scenario 2.
 
/Erik Ljungberg