[Elias Nordling]

Jag fortsätter att invadera öar. Om man vill unvadera Taiwan men inte orkar bråka med Next War-reglerna finns ju When Dragons Fight, det sista spelet Command Magazine gav ut. Spelet är gjort av Ty Bomba och har för honom typiskt enkla och friktionsfria mekanismer. Jag har längtat lite efter något som känns som ett riktigt krigsspel men ändå flyter på snabbt.

Spelet är från 2001, då Kina inte alls var lika integrerat i världsekonomin och därför ansågs kunna hota med att atombomba Panamakanalen och liknande för att få USA att hålla sig borta ur konflikten i åtminstone två veckor. Det är således en kinesisk internangelägenhet och en kamp mot klockan. På 14 omgångar måste Kina (fastlandet) ta 16 poäng på Kina (ön). Småstäder är värda 1 poäng och storstäder 3 poäng. Storstadsområdet kring Taipei innehåller gott och väl dessa poäng, medan resten av ön har 21 poäng totalt. Därur utkristalliseras två huvudstrategier. Antingen ta Taipei, eller halva ön.

Spelet har fri setup. Taiwan sätter upp sina enheter varsomhelst på kartan varpå ett kryssningsbombardemang utförs. Varje enhet har en tredjedels chans att flippas. Sedan kan Kina landstiga med två divisioner på valfri invasionsstrand. Följande omgångar kan man sätta i land ytterligare en division per omgång.

Om Kina tar ett flygfält finns ett antal lätta divisioner som kan transporteras in. I övrigt består de mobila resurserna av två fallskärmsbrigader, två marinregementen och åtta helikopterbrigader. De två första kategorierna är flexibla i användningen och måste inte användas omgång ett. marinbrigaderna kan dessutom göra nya landsättningar. Helikopterbrigaderna är väldigt flexibla, men har svårt att ta och hålla terräng.

Jag tänkte försöka mig på att göra en Hornegårdare och skriva en riktig AAR den här gången.

[Elias Nordling]

Kina inleder Operation Ärorika Pang på Rödbetan, och landstiger på den kuststräcka som är absolut närmast skyskrapan Taipei 101 som är under konstruktion. Det är bergigt, så fallskärmstrupper kan inte användas vid brohuvudet. De och marinbrigaderna används i stället för att isolera storstadsregionen från resten av ön. Däremot ska helikopterregimentena ge djup i försvaret. I och med att alla mobila resurser används turn 1 frigörs styrkorna på resten av ön i stor utsträckning från kustförsvar. Det inledande kryssningsbombardemanget är oroande ineffektivt just i Taipeiregionen.



Med hjälp av superkanoner (typisk Ty Bomba-fantasi, han går all in på något rykte om att Kina skapat ett batteri sådana) och koncentration av luftstyrkor kommer man i alla fall i land utan förluster. Det Taiwanesiska försvaret koncentrerar sig på att slå ut de mobila enheterna. 5 av 8 helikopterregimenten slås ut, och på västkusten utplånas fallskärmsbrigaden vilket innebär att man har vägförbindelse med huvudstadsregionen. Inga ZOC i detta spel.

[Delirium]

Intressant! 

[Strv102r]

Tjocka Bertha on steroids! Cooolt! Skrev inte Forsyth en roman för länge sedan om att Irak skulle bygga en sådan för att skjuta på Tel Aviv?

[Elias Nordling]

Det är inte fiktion utan fakta. Intressant historia. Gerald Bull hette uppfinnaren som hoppades kunna bygga en rymdkanon och tog jobb hos de som var villiga att betala för att få jobba med sin dröm. Han tros ha mördats av Mossad.

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Gerald_Bull

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Project_Babylon

Kinakopplingen är nog däremot fantasier, eller kanske kinesisk desinformation.

[Elias Nordling]

Jag glömde att efter varje gång superkanonen skjuter slår man för att se om Taiwan på en etta hittat nåt sätt att slå ut den. Jag slår en etta. So long superkanon, hoppas du var värd pengarna. Inte för att kommunister bryr sig om pengar.

[thermopylai]

Jag glömde att efter varje gång superkanonen skjuter slår man för att se om Taiwan på en etta hittat nåt sätt att slå ut den. Jag slår en etta. So long superkanon, hoppas du var värd pengarna. Inte för att kommunister bryr sig om pengar.

[EvilSpook]

Jag glömde att efter varje gång superkanonen skjuter slår man för att se om Taiwan på en etta hittat nåt sätt att slå ut den. Jag slår en etta. So long superkanon, hoppas du var värd pengarna. Inte för att kommunister bryr sig om pengar.

Och vi som tyckte special forces var obalanserade i Next War. 
Nu kan de trolla bort rymdkanoner också!

//EvilSpook

[Elias Nordling]

Och vi som tyckte special forces var obalanserade i Next War.  Nu kan de trolla bort rymdkanoner också!

I ärlighets namn är det väl just det som är problemet med monsterkanoner. De står där du byggt dem och om de mot förmodan kan flyttas tar det lång tid och de är väldigt lätt upptäckta mål. Efter första skottet vet alla var de står.

[Elias Nordling]

Turn 2:
Folkets Befrielsearme gör vissa korrigeringar av sin femdagarsplan. Det där med att isolera huvudstadsregionen var trots allt inte så viktigt, och plötsligt känns det väldigt attraktivt med en flygplats för att få in de lätta divisionerna. Marinbrigaderna omgrupperar, och tar faktiskt också flygplatsen. Vid landstigningsområdet kommer en tredje division i land och övriga två divisioner konsoliderar brohuvudet. De kvarvarande helikopterregementena omgrupperas till att understödja brohuvudena.


Taiwan kraftsamlar under sin tur och tar tillbaka flygplatsen samt öppnar östra kustvägen. Däremot har de inte styrka nog att slå mot huvudlandstigningen, vilket är oroväckande, då den bara kommer att bli starkare.

http://www.nordling.nu/elias/img/dragonsfight5.jpg

[Elias Nordling]

Inför Turn 6

Kommunismens oundvikliga seger är oundviklig, men ibland går den lite långsamt. Efter att man avbrutit alla äventyrligheter, mest på grund av att alla äventyrare är döda, har brohuvudet blivit till ett blodigt utnötningskrig. Det är 50/50 vem som har luftherraväldet, och får Taiwaneserna det kan de orsaka stor skada på kommunisterna. Det finns inga reträtter, så risken att de blir direkt utkastade är liten, men endast de riktigt renläriga kan uppfatta de framsteg som görs av Folkets befrielsearmé.

[Elias Nordling]

Inför näst sista omgången har fronten inte rört sig, en konsekvens av att det inte finns reträtter i systemet, men försvaret börjar bli tunt. För sent, dock.



Sista omgången får Folkets Befrielsearmé sitt genombrott. Man förklarar seger och använder den uppkomna situationen till att förhandla fram ett bra pris för biljetter till båtresan hem. Taiwanesisk seger.



Nu såg det här säkert inte särskilt spännande ut, men jag valde också tråkigast möjliga taktik för att se om kineserna hade lätt för att vinna. Det har de inte om det finns tillräckligt många Taiwaneser som kan innesluta dem. Nyckeln verkar alltså vara att landstiga någonstans där försvaret är så svagt att brohuvudet hinner expandera innan det blir inneslutet. Med tunnare front blir det lättare att koncentrera lokalt.

Både anfallare och försvarare har många möjligheter, och jag tänker göra ett nytt försök.

För försvararens del tänker jag att man kan placera en enhet i varje landstigningsruta, och kineserna kommer att kunna komma i land, eller så sätter man två enheter i hälften av rutorna för att styra var kineserna landstiger.

Kineserna kan landstiga nära huvudstadsområdet, eller på västra delen där det är lätt att ta terräng. På östra delen av ön finns varken städer eller öppen terräng men i gengäld finns taiwanesernas bombsäkra huvudflygbas där, intas den får kineserna automatiskt flygherravälde.

[Elias Nordling]

Parti 2:

Taiwan sätter upp med delvis annat tänk. Kineserna inleder Operation Intag Tigerberget (med strategi!) II. Paniskt rädda för att hålla på att slugga i ett inmurat brohuvud väljer de en landstigningsplats med mycket få fientliga förband i närheten. Problemet är att det inte finns mycket annat i närheten heller, men den taiwanesiska stacken ni ser inland i närheten försvarar ett flygfält som kan användas för att lyfta in de lätta infanteridivisionerna. Kineserna väntar med marinkåren och de luftburna trupperna för att kunna öppna nya hot i senare skeden.


Taiwaneserna drar samman styrkorna mot anfallet men det kinesiska luftherraväldet innebär att de inte försöker sig på några motanfall. Däremot ser de till att flygfältet är välförsvarat.



Omgång två får taiwaneserna övertaget i luften, två flygbrickor som vardera kan skifta oddsen en kolumn. Kineserna utför operation Ärorik Handelsträdgård, de två infanteridivisionerna som landsattes omgång ett snabbmarscherar till flygfältet och anfaller understödda av superkanoner. För att upprätthålla förbindelsen med brohuudet, där en pansardivision kliver i land, luftlandsätts fallskärmstrupper och helikopterförband. Vad kan gå snett? En etta på anfallet kanske, som gör att anfallarna tar två stegs förluster, mot ett för försvaret.

[Elias Nordling]

Trots försök till motsatsen har man hamnat i samma nötningskrig (flyg kan användas till att interdicta förflyttning också, det kanske jag skulle försökt i början?). Man har inte styrkor till ett så stort brohuvud som man har och byter anfallsriktning. Det är nötning i öppen terräng, och omgång 7 ser man ut att vinna den och får ett genombrott. Taiwan måste finna ett annat sätt att fördröja.

[Elias Nordling]

Taiwaneserna håller på att ta slut, men det gör tiden i spelet också.


Slutläget. Det finns inte många försvarare kvar, men Kina har inte tagit tillräckligt mycket städer. En omgång till och de hade nog fått ihop de 16 poäng som krävs.


Det ser lite konstigt ut med en totalt krossad försvarare som vinner på klockan. Kanske har USA lyckats skrapa ihop en koalition som nu landstiger vid Taipei för att göra en Pusanperimeter samtidigt som man sveper haven och försätter fastlandskineserna ur förråd?

Spelet är enkelt och väldigt snabbspelat, men inte utan finesser. Särskilt setupen och invasionsplanen är intressant, och hur man använder sina mobila trupper bäst. Systemets största svaghet är väl att det inte finns några reträtter, vare sig ofrivilliga eller förlustreducerande. Det kanske är realistiskt, vad vet ja, men effekten är att man får en nötningsfas som inte är jättespännande varhelst Taiwan väljer att stanna och slåss. Jag vet inte om det är ett fatalt fel. Jag hade kul med spelet, kände att jag fick fatta intressanta beslut, och är inte främmande för att spela det igen.