[Elias Nordling]

En av de klassiska WW2-debatterna handlar om varför Barbarossa kom igång så sent på året. Det brukar heta att operationen från början var planerad till den 15 maj men blev försenad. Sedan brukar man gräla om det var vårgyttjan eller Balkanfälttåget som orsakade förseningen.

Nu har jag läst en väldigt intressant forskningsartikel av logistikgurun Van Creveld från 1972 som hävdar att ingetdera stämmer. Han argumenterar med övertygande hänvisning till tyska originalkällor följande:

* Barbarossa var aldrig tänkt att sätta igång den 15 maj. Den uppgiften kommer från en order som sade att "alla förberedelser som tog 8 veckor eller längre måste vara klara den 15 maj". Man planerade alltså för ytterligare ett par veckors förberedelser efter det.

* Vädret nämns över huvud taget aldrig i primärkällorna, och lär därför inte ha varit en faktor. Förmodligen för att andra försentingar gjorde att det aldrig blev en issue.

* Det brittiska äventyret i Grekland orsakade en planerad fördröjning av Barbarossa, men fälttåget i Jugoslavien snarare negerade denna fördröjning genom att öppna upp fronten så att fälttåget gick snabbare och underlättade transport tillbaka på bra järnvägar.

* Tyskarna var dock oförmögna att utnyttja denna uppsnabbning. En hel del enheter försenades till fronten jämfört med planeringen av Barbarossa, inklusive enheter som aldrig deltog i Balkan och som inte utnyttjade samma transportnät, trots att järnvägsnätet inte var överbelastat.

* Detta berodde enligt Crevelt som citerar otaliga exempel på klagomål på detta i originalhandlingarna, att enheterna inte var färdigutrustade. Inför Barbarossa expanderades tyska armén från 120 till 180 divisioner, och industrin klarade helt enkelt inte av att producera tillräckligt med vapen och fordon. Uppemot 40 procent av divisionerna i Barbarossa använde erövrad fransk utrustning, men inte ens det räckte och särskilt infanteridivisionerna i 13e och 14e vågen hade problem att få utrustning. De motoriserade enheterna hade också kraftig brist på lastbilar.

* Förseningen av Barbarossa, som snarare var tre än fem veckor, ska alltså ha berott varken på väder eller Balkan utan armén inte var färdigutrustad förrän den 22a juni.

Det här tycker jag är jätteintressant, men trots att det rör sig om 40 år gammal forskning ältar man fortfarande Balkan mot Vädret.

Det är litet lustigt att strategiska spel som WIF på ett naturligt sätt får med denna faktor, då man vill få så många kårer av produktionsspiralen som möjligt innan man sätter igång fälttåget samtidigt som man inte törs vänta för länge.

[Fredrik H]

Jag håller med om att det är ett på många sätt rimligt resonemang. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att ett så omskrivet krig som andra världskriget fortfarande tycks vara så nedtyngt av halvsanningar och förutfattade meningar. För mig har det framför allt varit Zetterlings böcker som fått mig att inse hur mycket av litteraturen i övrigt  som baseras på synnerligen svaga källor. Det har gjort att jag blivit allt mer skeptisk mot mycket av det som skrivits  - och fortfarande skrivs.
Creveld har för övrigt varit ett av undantagen, hans böcker om logistik i krig och hans jämförelser mellan tyska och amerikanska förbands effektivitet är väldigt intressanta.

[jonjac]

Creveld har för övrigt varit ett av undantagen, hans böcker om logistik i krig och hans jämförelser mellan tyska och amerikanska förbands effektivitet är väldigt intressanta.

Sitter ni på några bra tips på introduktionsböcker i ämnet? Alltså lättlästa och inte så tunga böcker i ämnet.

[Fredrik H]

Menar du ämnet Barbarossa eller ämnet WWII?

[jonjac]

Menar du ämnet Barbarossa eller ämnet WWII?

Ämnet "logistik i WWII". Gärna Barbarossa, men en mer generell koll på hela kriget vore också intressant.

[Strv102r]

Martin van Creveldts "Supplying war" bör väl vara grundlitteraturen.

[Fredrik H]

Håller helt med Ola. Supplying war är den bästa utgångspunkten, man får en god inblick i hur avgörande logistiken är. Barbarossa får en annan dimension efter att man läst boken.