[Strv102r]

Då byter vi krig, men inte krigsskådeplats.

[Strv102r]

Det här är ju inget nytt spel, men brickorna är för sin tid väldigt tilltalande.

[Strv102r]

Utgångsläget 1775. Norr är åt vänster i bild. I Quebec står Carlton och i Boston Howe. Washington står i Concord, men fel Concord. Han ska stå i Lexington Concord som är den blå cirkeln till höger om där han är nu, nedanför Howe på bilden alltså. Greene står rakt söder, dvs till höger om Howe. Kongressen (Liberty Bell markören) sammnträder i Philadephia.

Nedan detaljbild på det rätta läget i Massachusetts med omnejd.








Amerikanerna börjar med att mobilisera trupp och förstärker Greene så han får samma styrka som Washington och Howe.





Britterna landstiger i North Carolina med Cornwallis.





Amerikanerna utökar sitt politiska inflytande runt Philadelphia. Britterna sakar ett kort.





Benedict Arnold mobiliserar trupp i South Carolina.






Howe marcherar till Lexington där Washington provar lyckan och möter honom i fältslag. Stridssystemet är tärningslöst men har ändå ett inslag av slump. Båda är lika starka, men Howe en ståt vassare taktiker, och har även överlägsen reguljär brittisk trupp. Han får 2 "battlecards" mer än Washington. Howe börjar manövrera med sitt första kort som Washington kan möta. Sedan fortsätter det så. Washington försöker ta initiativet efter varje runda, men misslyckas. Till sist kommer ett kort Washington inte längre kan kontra. Han förlorar 40% av sin armé och får retirera.









Amerikanarna utnyttjar nederlaget och martyrerna skickligt i sin propaganda för att utöka sitt politiska inflytande i området.






Washington lägger distans mellan sig och Howe, och går till vinterkvarter.






Det revolutionära inflytandet växer i South Carolina. Britterna måste saka ett oanvändbart kort till.






Amerikansk gerillaaktivitet minskar det lojalistiska inflytandet i söder. Britterna har fått dåliga kort och får saka ett till. Det innebär att Howe står kvar i Lexington Concord, som inte har vinterkvarter... Kostar honom 40% av armén när vintern kommer. 1775 slut. Nedan helhetsläget.

[Strv102r]

Amerikanerna börjar med en samordnad operation där Washington och Greene i norr marscherar korta sträckor till områden som behöver övertygas om kungens regerings uselhet. Arnold i söder rör sig norrut in i North Carolina.






Britten kontrar med att "spela" försonlig (vikken ordvits va?).






Jag spelar att kriget slutar 1780.






Britten spelar att det slutar 1781 i stället.






Amerikanen tar in förstärkningar till Washington.






Howe går till kusten för att öppna en hamn som kontrolleras av pro-rebeller.






I söder ger sig Arnold på Cornwallis. slaget blir kort och Cornwallis armé utplånas.










Arnold står som segrare, men Cornwallis själv kommer undan och flyr till Yorktown.






Cornwallis fortsätter sin flykt norrut.






Ett nytt slutdatum på kriget. Efter 1783.






Besegrad eller inte. Cornwallis närvaro gör att lojalisterna bröstar upp sig och blir dominanta i ett par områden till.







Slutläget efter 1776. De politiska kontrollmarkörerna är kanske bäst sätt att mäta långsiktig framgång.

[Strv102r]

Rebellinflytandet växer i South Carolina.






Britterna tar in förstärkningar.






Rebellinflytandet ökar i närheten av kongressen.






Lojalisterna går till politisk motoffensiv i South Carolina och Georgia.






Rebellerna svarar med att bygga ut inflytandet för att isolera lojalisterna i söder.






Lojalisterna svarar genom att expandera norrut och undvika isolering.






Rebellerna skapar en ny styrka under Lafayette som ska stampa ut lojalisterna och bereda sinnena för upplysningens ideal.






Howe rör sig mot Greene som viker. Men Howe förföljer och hinner upp Greene.



Det blir en drabbning. En lång drabbning där Greene rycker till sig initiativet och genomför motanfall. Men till sist återtar Howe initiativet och vinner med en dubbel omfattning.



En försvagad Greene retirerar västerut.









Lafayette marscherar in i områden där kungen ännu är poppis.






Howe faller tillbaka för att skydda de viktiga hamnarna i New England.






Rebellinflytandet börjar nå upp i södra Virginia.






Det lojalistiska inflytandet sprider sig västerut i Virginia.






Lafayette påtvingar de lokala lojalistiskt styre, och det lojalistiska inflytandet i Ninety-six och Augusta tynar bort.

1777 är över. Ska nog inte ta med varje kortspel som förändrar politiskt inflytande i detalj längre.

[Strv102r]

1778 börjar med en kampskrift för revolutionen och dess ideal.






Cornwallis marscherar in i landet för att stödja de lojalister som finns där.






Arnold tar chansen och går till Yorktown som lämnats av Cornwallis.






Med hjälp av lojalistiska rangers rycker Cornwallis upp det rebelliska ogräset i Fort Chiswell.






Lafayette skyndar till en brittisk kontrollerad hamn vid kusten.






Cornwallis skyndar tillbaka till kusten mot Arnold, som viker söderut.








En ny brittisk styrka landsätt i New York.






Cornwallis gör marscherar mot Arnold igen. Slaget dikteras av Cornwallis som besegrar amerikanerna.



Arnold retirerar till Raleigh inåt landet.








1778 är slut. som synes har rebellerna  kontroll i Pennsylvania och till del i Maryland. I North och South Carolina, och i Georgia är kontrollen nästan total. Lojalisterna har Virginia och Kanada.

[Strv102r]

Äntligen rättar von Steuben upp det kontinentala infanteriet!






Borgoyne marscherar till Philadelphia där kongressen skingras.






Benjamin Franklin har inte fått till alliansen med Frankrike än, men de börjar ge hemlig hjälp i alla fall.






Arnold påbörjar ett fälttåg för att få Virginiaborna att överge kungen i London.






En ny armé under Lee mobiliseras i Pennsylvania.






Piskan går det sådär med. Ska vi försöka med moroten istället?






Lee marscherar österut.





Washington går västerut till Albany.






Mycket kortspel detta år för att placera politisk kontrollmarkörer. Inte så mycket manöver. 1779 är över och befolkningen verkar ha valt sida för revolutionen i huvuddelen av kolonierna.

[Strv102r]

Howe ger sig på Greene igen. Det blir ett kortare slag och Greene besegrar Howe med ett motanfall.



Så Howe faller tillbaka.








Burgoyne anfaller Lee, och besegrar honom snabbt och lätt.



Lees armé utraderas och han själv flyr västerut.








England är ju i krig med Spanien samtidigt, och en spansk offensiv i Karibien och Florida tvingar britterna att omprioritera resurser.






Clinton anländer med ny brittisk trupp.






Han ger sig efter Washington som viker från Albany mot nordväst, mot Oswego.






Clinton förföljer, men den hale Washington glider undan mot sydväst.






I söder ger sig Arnold på Cornwallis. Ett bombardemang räcker för att knäcka stridsviljan hos Cornwallis trupp, så de embarkerar och seglar till New York istället.










Washington går till Albany igen via Westchester.





Lafayette och Arnold grupperar för att stampa ut de lojalistiska styrena längs kusten.






Washington anfaller Cornwallis. Ett kort slag innan den underlägsne Cornwallis flyr via havet igen, till en brittiskkontrollerad hamn längre österut.






1780 är över. Amerikanarna har ett klart övertag utom i nordost.

[Strv102r]

Arnold går till Yorktown för att baktala hans majestäts regering.






Britterna utrustar Cornwallis med en ny armé.






Washington ger sig på Burgoyne. Efter ett kort slag besegras britterna som viker till Monmouth vid kusten i Delaware.












Cornwallis anfaller den av Washington kvarlämnade garnisonen som besegras i grunden.








Amerikanerna förstärker Greene. men också Lee som marscherar till kusten för att överta kontrollen i en hamn till.








Burgoyne försöker slå tillbaka Lee, men förlorar och viker tillbaka till Monmouth.








Lafayette ansluter till Delaware. Ser så där ut för Burgoyne nu...






Burgoyne gör ett försök mot Lafayette istället. Lafayette viker västerut.








Burgoyne förföljer. Men slås tillbaka i slaget.








1781 är över. Bara längst i norr finns det lojalsiter kvar.

[Strv102r]

Washington rör sig österut mot lojalistdominerat område.





Britterna förstärker Burgoyne. här kan man också se den återsamlade kongressen i Richmond.






Britterna nyttjar sina indian-allierade.







Clinton ger sig på Washington, och trots sin begåvade ingenjörofficer besegras Washington.



Washington retirerar söderut.





Och det är vad som händer 1782. Händelsefattigt år, men så kan det bli i systemet. Sedan faller Lord Norths regering i London och en fredbenägen regering tar över. Med läget i kolonierna enligt bilden nedan så få vi ett historiskt utfall med att 13 kolonier blir självständiga, men Kanada förblir brittiskt.

[Strv102r]

Som jag uppfattat det så är det här ett av de allra första kortdrivna spelen. det har fått stort genomslag. de flesta kortdrivna spel använder ju konceptet med strategikort med värde 1, 2 och 3 för att aktivera ledare med motsvarande värdering. Händelserna på strategikorten för att att få med utvecklingar som annars aldrig skulle ske, och ge lite mer krom, är också standard. Point - to - point är ju också vanligt. Det som justerats är att i detta spel så är operationskorten bara just operationskort och händelsekorten just bara händelsekort. om händelsen inte är tillämpbar är det ett meningslöst kort. händer rätt ofta faktiskt, i synnerhet britten. Det kanske fungerar som tänkt i spelet, men utvecklingen att kombinera operationskort och strategikort i ett kort och i de flesta spel låta spelaren välja om man vill aktivera något eller spela händelsen var ju ganska given nu i efterhand.

Det som inte anammats på bred front är det tärningslösa stridssystemet med slagkort. Det verkar fiffigt, men blir ju rent mekaniskt eftersom det inte handlar om att välja en slug manöver utan bara om att man har samma kort och kan matcha med just samma kort.

Kul spel. Snabbspelat. Enkelt.

[Elias Nordling]

Hannibal var det andra CDG-spelet efter We The People. Det är spelet som introducerade valet mellan aktiveringar och event. Det var också det sista spelet med kortstridssystemet, som många anser gynnar tur över kvalitet lite för mycket.

[aegneus]

Det största problemet jag har med kortstridssysystemet är att det tar tid utan att ge tillräckligt mycket tillbaka. Visst, ett stort plus för att du får ett narrativ runt striden men jag upplevde aldrig att dina val var annat än självklara och många strider betjänades bättre av 2-3 tärningsslag.

Fast när man kör Scipio mot Hannibal i slutet, med massor av kort och initiativet skiftar fram och tillbaks och det blir en nagelbitare vem som får slut på svar först och när man skall försöka ett DE , DÅ är det ett jätteroligt  system 🙂

[Elias Nordling]

Jag går från minnet här, men jag har för mig att Publius Manlius Doofus med en legion kan möta hela Hannibals här, han drar ett kort men det är double envelopment och av en händelse drog Hannibal inget kort som kan kontra det, så game over. Och att chansen att detta händer förr eller senare blir rätt stor.

[Strv102r]

Jag går från minnet här, men jag har för mig att Publius Manlius Doofus med en legion kan möta hela Hannibals här, han drar ett kort men det är double envelopment och av en händelse drog Hannibal inget kort som kan kontra det, så game over. Och att chansen att detta händer förr eller senare blir rätt stor.

Exactly my thought!