[Strv102r]

Nästa. Nu byter vi till västfronten.

[Strv102r]

Dukning klar. Jänkarna står på plutonskolonner för utspisning. Tyskarna närmar sig på en gles kolonn.

[Strv102r]

Tyskarna försöker trots långt håll nedhålla den närmaste amerikanska plutonen med lätta ksp. Ingen verkan. Det komplicerar framryckningen. En grupp tar sig fram för att kunna bekämpa samma mål senare, och den amerikanska i och för sig kraftiga defensiva elden blir verkningslös. De är väl lite tagna på sängen sv tyskarnas plötsliga uppdykande. Tyskarna i sin tur avger välriktad eld från sin nya ställning och den amerikanska plutonssergeanten viker ner, vilket medför att två av tre grupper flyr hals över huvud bakåt och utgår, medan den tredje blir nedhållen.

De bakre amerikanska plutonerna rör sig mot ställningar där de kan möta tyskarna och sprider ut sig lite mer. Plutonchefer och kompanichef, som i amerikansk stil äter separat från truppen, centralt i byn (på värdshuset antar jag), rör sig snabbt ut mot plutonerna för att återta befälet från plutonssergeanterna.

Kompanifanjunkaren grupperar stab och tross samt en M3 i ställning i byn med eld mot inkommande väg om tyskarna försöker omfatta genom byn. Två lastbilar skickas ur vägen till andra sidan byn. En tung ksp slängs upp på en jeep för att köras någonstans där den behövs.

[Strv102r]

Tyskarna närmar sig, men tar förluster på en skyttegrupp och en förstklassig ledare.

[Strv102r]

Tyskarna både förtätar linjen i fronten och förlänger den ute på flanken för att med tyngre ksp lägga till mer eldkraft, men amrisarna har finurliga grupperingar, och dessutom osannolikt god verkan av sin eld. Tyskarna får å sin sida dålig verkan. Det blir kräftgång för tyskarna detta GT.

[Strv102r]

Tyskarna försöker få över en stormpionjärgrupp med en ledare till högra sidan vägen, fån vårt perspektiv, där två skyttegrupper redan är. Men de skjuts bort. Överhuvudtaget får amerikanerna osannolikt bra verkan och tyskarna tvärt om. Efter 4 GT ha de redan tappat 70% av vad de får innan de förlorat.

[Strv102r]

Det slutar på samma sätt som det pågått. Tyskarna i skogen mittemot amerikanerna nedkämpas. Den enda framgång tyskarna haft sedan GT 1 är att de två grupperna höger om vägen kan storma huset och nedkämpa den där kvarvarande amerikanska skyttegruppen. Men tyskarna når "flight level"

Amerikansk seger.

[Strv102r]

Härnäst.

[Strv102r]

Då närmar det sig dags att ta ett Squadleaderscenario igen. Tyskarna är nedgrävda på höjden, men är inringade. Det första amerikanska anfallet för att nedkämpa dem kommer från väster, dvs uppifrån i bild då norr är till höger. Men varför är då taggtråden åt andra hållet? Det kommer ett amerikanskt anfall till lite senare, från öster. Och då det tidigt i scenariot kommer ett tyskt undsättningsförsök in i antingen norr eller söder flank på amerikanerna på väg fram glest grupperade (enligt scenariots instruktioner) kan det vara viktigare att ha stormhinder i öster.

[Strv102r]

Den inledande amerikanska understödjande direktriktade elden med kulsprutor får överraskande bra verkan,  2 grupper är nedkämpade när GT är slut, och det verkar som om deras 81 mm granatkastare snart skjutit in sig också. Tyskarnas svareld ger också hyfsad verkan, men inga "kills".

De tyska motanfallet i flanken kommer in. En pluton uppsutten i halvbandare ode en StuG III cirklar runt mot den amerikanska ryggen, medan huvuddelen går mot flanken i skydd av skog. En pluton, med två grupper inlastbilar, rör sig för att förstärka försvaret på höjden.

[Strv102r]

Amerikanerna närmar sig de tyska värnen på krönet. Den understödjande elden från främst de tunga ksp, men även de medeltunga, har varit oväntat effektiv och tre tyska grupper är borta, och nästan alla andra nedhållna. Det gör att rörelsen framåt snabbare än väntat. Jänkarna lyckas också få ner 81 mm granatkastareld i målet, men tysk dito tystar eldledaren snabbt. Tur. För tyskarna hade bara en eldstöt i tilldelning.

Det tyska motanfallet börjar ge verkan när StuG III och halvbandarna jobbar loss på flanken. Skyttet jobbar sig också framåt och den framskjutna plutonen är snart på plats i försvarsställningen. Men det är som sagt jänkarna snart också.

[Strv102r]

Amrisarna når de tyska värnen på krönet före tyskarna. Längre söderut (till vänster) kommer tyskarna upp på krönet och ner i värnen. StuG och halvbandarna jobbar sig fram och nedkämpar amerikanska skyttegrupper medan de håller sig utanför bazooka-räckvidd.

[Strv102r]

På åsen har jänkarna tagit sig ner i de tre norra (högra) värnställningarna. Tyskarna är i de södra tre. I väster rockar StuG och de halvbandarna loss rejält.

[Strv102r]

En ny amerikansk styrka dyker upp i öster. 12 skyttegrupper, 3 halvbandare och en M7 Priest bandhaubits. Huvuddelen kommer in i söder där man tar eld och vissa förluster till tyskarna på höjden, men i gengäld skjuter man bort allt motstånd i det mest södra värnet. Mindre delar kommer in lite mer norrut där man lätt rensar undan de tyskar som tog sig dit för att förstärka försvaret. Tyskarna å sin sida kastar om sina halvbandare till den stora åsens södra del där skyttet gör avsittning. Tät SPW:n beskjuts med Bazooka, men den missar. StuG stannar för att nedkämpa den sista irriterande tunga ksp:n. Tyskt skytte tar sig också upp för åsens västra sluttning och nedkämpar en amerikansk grupp där.

[Strv102r]

Längst i söder försöker sig både jänkare och tyskar på en omfattning på höjden i skydd av den höga klippan längst i norr på höjden. Sammanstöten går helt i tyskarnas favör. Samtidigt nedkämpar halvbandarna Bazooka-gruppen och tyskarna uppe på den södra delen av den norra höjden nedkämpar den eldkraftiga understödsstyrkan i hex V2. Jänkarna i T1 nedkämpas också. Och en M3 halvbandare slås ut av en Panzerfaust.  Detta gick absolut inte bra för jänkarna. I norr är det mycket skjutande, men det händer inte så mycket.