[Strv102r]

Tyskarna är sluga och avskärmar de ryska stridsvagnarna så pansarvärnspjäserna får tid att gruppera. Dessa väljer då att dra sig tillbaka. I-33 grupperar fram sina understödsdelar i höjd med pansarvärnspjäserna. Det ryska fallskärmsjägarkompaniet nedkämpas eller jagas ur fruktodlingen. Rökbältet i flanken fylls på  och II-12 tar sig fram bakom det. Två kompanier grupperar och ett är berett att röra sig framåt.






Två rotar Stukas anfaller de ryska BT-7:orna och en av dem slås ut.






Ryssarna grupperar sina stridsvagnar och den sista plutonen som försvarade fruktodlingen för att hindra I-33 att fortsätta norrut från fruktodlingen. I-33 tar huvuddelen av fruktodlingen, men går inte fram i skogsbrynet. Ryssarna har nu upprepat försökt skjuta artilleri över I-33 när de går in i fruktodlingen, men det blir inget av det. Kan tänka mig att eldledaren som finns över en km bakom målet har dålig koll på om det fortfarande finns egen trupp kvar och helst inte vill träffa de käcka grabbarna i NKVD för att han skjutit bort egna. Det kan ju få vem som helst att tveka på att dra i väg den där ERO:n. II-12 grupperar klart bakom rökbältet och är kommer uppenbarligen att understödja med nedhållande eld med två kompanier och storma med det tredje i norr.






Den ryske eldledaren behöver inte längre oroa sig för egna kan finnals kvar i fruktodlingen. Han drar i väg en ERO för att skjuta moteld med haubitsbataljon mot II-12 i deras utgångsläge. Det blir en dålig skjutning, men den träffar. II-12 visar sig dock vara stentuffa. Alla klarar sina moral checks!






Den tyska understödjande elden visar sig dock vara ineffektiv och det anfallande kompaniet möter kraftig eld och nedhålls även om täten tar sig fram till målet.






Ytterligare en bataljonsskjutning träffar II-12, men åter visar sig II-12 vara hårda som Kruppstål. Några faller, men förbandet skakar av sig det och gör det som det ska.






Det hjälper dock föga. Gardisterna är också hårda och vägrar vika eller låta sig nedhållas. Det stormande kompaniet gör ett försök att storma den sista biten, men bryter samman och flyr bakåt.

[Strv102r]

Det ryska artilleriet får till en klockren skjutning över II-12 understödjande delar som tar rejäla förluster. Det hindrar inte det mest norra kompaniet och det underställda pionjärkompaniet från att storma igen. De hejdas efter hand av ksp-eld, men har tagit sig närmare.






Ytterligare störtbombaranfall genomförs.

Dessa och en lyckas skjutning med 21 cm batteriet samt det kraftiga direktriktade understödet (trots ytterligare rysk artillerield över dem) gör att alla förstahandsanfallsmål nedhålls med förluster. Ett rökbälte från II-12 gurkor gör att västra delar av gardesskyttebataljonens främsta linje inte kan bidra med defensiv eld.








Två av anfallsmålen tas i närstrid. Det tredje tas nästan, men ett par heroiska kvarvarande enstaka gardister jagar en tysk skyttepluton på flykten i kaoset i röken. Två ryska skytteplutoner lämnar skyttegravslinjen och tar ställningar i en trädridå med eld i östlig riktning, mot II-12.






7-II-12, bataljonens mest norra norra kompani, börjar röra sig västerut på en hyfsat spridd gruppering. 8-II-12 tar motståndsnästet som trilskades och nedkämpar det heroiska motståndet. Rysk artillerield träffar pionjärkompaniet hårt.







Och nu agerar I-33 igen. Flyganfall tar bort 2 st BT-7 och skyttekompanierna rör sig norrut mot fruktodlingen norra brun och hamnar i strid med en rysk fallskärmsjägarpluton.

Klockan är nu 14:00. Börjar det bli läge att anse att 3-10 misslyckats med sitt försvar, och att bataljonen ska dra ur (failure) och återsamlas  enligt plan? Kanske också för fallskärmsjägarna i 201:a? Det finns ju nu en lucka mellan dem och 6 gardesskytte som gör att I-33 kan fortsätta rakt norrut till den dominerande höjden (201 återsamlingsplats) och ta den när den är oförsvarad. Det skulle frigöra den tyska reserven med bland annat två stridsvagnskompanier.

Vad säger ni? Envist försvara innehavda grupperingar och skita i luckan (och hoppas att tyskarna inte har tänkt åt det hållet)? Eller ge upp försvaret med 3-10 och 201, eller någon av dem, och falla tillbaka för att ta upp försvaret där. Det finns så klart order om att ta upp förberett försvar där som mognat i 7 timmar nu.

Kul att höra hur andra tänker. 

[Fredrik H]

Jag tycker att det är en svår fråga. Jag misstänker att hunnerna är avsevärt mer flexibla (vill minnas att det kallades Ops-rating) så det är alltid lite farligt att börja fippla med order samtidigt som man blir anfallen. Samtidigt så ser det onekligen ut som att det är dags att tänka på plan B, att enbart sitta kvar kan leda till att tysken får precis det slag han vill. De här frågorna är det absolut mest intressanta med TCS.
Jag noterar att jag absolut inte svarade på frågan, som egentligen borde formulerats som följer; vad skulle Stalin vilja att vi gjorde?

[Strv102r]

Detta är alltså en överblick över det taktiska läget kl 14:00.

Jag beslutar mig för att 201 och 3-10 ska ge upp sina försvar (mission failure) och går till resp återsamlingsplats för att där börja kolla om beredduppgiften, som mognat i 7 timmar, kan implementeras.

[Strv102r]

2 rotar Stukas nedkämpar den sista BT-7:an trots att den  grupperat i en (gles) dunge. Den ryska plutonen framför I-33 ser ut att få det svettigt...






Jodå. Den den ryska plutonen nedkämpas. 1-201 börjar sin urdragning medan den sista ryska haubitsammunitionen skjuts på 1-I-33.




 

3-10 börjar också dra ur. 6-II-12 grupperar där de är. Sannolikt har de nått angivet anfallsmåls bortre begränsning.






Medan 1-201 rör sig mot höjden i nordväst så anfaller I-33 huvudsakligen mot deras gamla gruppering. De hade alltså inte höjden som anfallsmål, utan syftet med anfallet tycks ha varit att slå resten av 1-201. 3-10 fortsätter röra sig bakåt mot byn längs landsvägen medan en haubitsbataljon skjuter massiv rök mellan dem och II-12 som stannat helt.






1-201 börjar nå höjden och 3-10 når byn. I-33 fortsätter mot 1-201 gamla gruppering med täten medan II-12 står stilla. Två nya ordar har utarbetats. Jag lägger till 10 gardesskyttekompaniets kpistkompani (SMG) till 1-201 order för att förstärka dem. De finns nere till höger kant i bild. Det kan ta tid innan de får röra sig dit.





1-201 och 3-10 kommer på plats. Nu ska vi strax se hur det går att implementera deras order för förberett försvar som mognat i över 8 h då klockan är 15:20. Inte osannolikt går det direkt vilket kan tolkas som att värnen är färdiggrävda åt dem och ställföreträdande plutonchefer och kompanichefer har rekat och förberett och bara överlämnar ställningen till ordinarie chefer när förbandet kommer. Om det inte lyckas direkt har tydligen det inte grävts snabbt nog, rekstyrka med ställföreträdare har inte skickats i tid, eller alls, eller något annat strular.

Kl 16:00 börjar det skymma. Kl 18:00 är det mörkt. Undrar om mycket mer hinner hända. I-33 är lite slitna, och II-12 är mycket slitna så det kanske inte händer mycket alls innan solen går upp igen. GD är på väg på landsvägen mot Mtsensk och täten anländer nog ganska snart.

[Strv102r]

Jodå! 3-10 har hanterat sin beredduppgift exemplariskt så förbanden kan direkt börja lösa uppgiften i byn.
Däremot är 1-201s förberedelser på höjden riktigt klara än.






Jäklar! Här går det undan! II-12 inleder ett anfall mot byn strax innan skymningen! Det var ju en jäkla tur att 3-10 fungerar så bra som förband. En pionjärpluton ur 2-79 rör sig bakåt mot mineringen på vägen. Sannolikt anser tysken att den bör brytas för att öppna vägen för tillkommande förband.






Och I-33 inleder också ett anfall samtidigt! Det ser ut att vara en omfattning höger/öster med ett kompani. Dock får de problem med ksp-troppen på höjden.






II-12 fortsätter. Ett kompani skyddar västra flanken och tre (pionjärkompaniet är fortsatt underställt) rör sig västerut och får stridskontakt med den ryska posteringen. Mineringen är inte bruten än, och när täten ur GD anländer ( IV-GD, understödsbataljonen) måste de guidas runt mineringen ut i terrängen.






I skymningen skjuter I-33 lys för att understödjande delar ska kunna verka mot ryssarna. Omfattningen når fram, men det går sådär. Båda sidor är trötta nu.






Då uppenbarar sig 6 st T-34, ett kompani ur 2 bataljon, 11 pansarbrigaden, på höjden.






Och på väg dit är de två andra kompanierna med vardera 4 st (ja, små kompanier) KV-1. Detta är rimligen en game changer för I-33.






Yep. I-33 avbryter (mission failure) och återgår. Vissa delar lyckas inte dra sig ur så snabbt. II-12 avbryter också och återgår. IV-GD gör halt på vägen. I-GD anländer bakom dem. Nu är det mörkt.






2-11 har nått höjden med hela bataljonen. Kl är 19:00.

[Strv102r]

Tätbataljonen på 4 pansarbrigaden anländer och marscherar till byn Saroschschta. Den består av ett kompani om 4 KV-1 och två med vardera 6-7 BT-5.






I-33 har svårt att få ur sin sista del ur stridskontakten. Minbrytningen bakom II-12 går rejält på röven också. Denna fortsätter gå dåligt så de andra två plutonerna ansluter för att bistå. Samtidigt närmar sig täten på det nyligen anlända I-GD på vägen.



Men minbrytningen blir precis klar så att I-GD kan passera genom på vägen. Täten tar av från vägen mot fruktodlingen.








Nästa bataljon ur 11 pansarbrigaden med 24 st T-26 anländer och rör sig in bakom 1-201 och tätbataljonen ur brigaden. Bataljonen grupperar i byn bakom höjden. Man kan se hur I-GD grupperar i fruktodlingen samtidigt.










Nästa bataljon ur 11 anländer. Ytterligare 24 st T-26. Man kan också se hur II-GD marscherar in på samma väg I-GD tog. IV-GD, understödsbataljonen, har med täten nått I-12 östra begräsning. III-GD gör också entré. Bara V-GD, spaningsbataljonen, saknas nu.

[Strv102r]

Läget förtydligat med symboler.

[Strv102r]

II-GD rör sig in bakom II-12, som nu har grävt ner sig, medan I-GD samlas i fruktodlingen.






Med bara någon timma kvar till gryningen grupperar IV-GD sina tunga och lätta understödspjäser samt sina stormkanoner (StuG IIIb). I-GD börjar röra sig västerut på stridstriangel med två kompanier i täten och ett släpande. II-GD tät vinklar av mot II-12 mest södra delat intill den ryska minlinjen. III-GD rör sig efter II-GD.






I den tidigaste gryningen skjuter tyskarna rök för att avskärma Strepurino Golubotschki. Det blir inte perfekt utan vissa luckor finns. När 3-I-GD anfaller i täten möts de av intensiv ksp-eld, men fortsätter med iskall vilja för att gå i närstrid i inbrytningspunkten.






De möts av effektiv eld vid inbrytningen som kostar dem 40% av truppen i de två tätplutonerna. Med fortsatt iskall vilja tar de detta utan att blinka. Närstriden visar prov på oöverträffad andel extrema tärningslag där tyskarna slår dubbeletta och liknande på allt. Bra för moral checks, not so much för verkan, medan ryssarna slår samma för moral checks men motsatsen för verkan. De två tyska plutonerna nedkämpas.






Nu är det ljust ute. Tyskarna skjuter med en 15 cm haubitsbataljon men får dålig verkan. En pluton tar understödsställning medan det bakre kompaniet i stridstriangeln svänger söderut för att komma in från det hållet i en omfattning. Rysk eld får dock två av de understödjande plutonerna att vika. Ödet för täten har märkbart mjukat upp den iskalla hårda attityden.

[Strv102r]

I-GD fortsätter brottas med 3-19 i byn. Det tyska artilleriet skjuter bra, III-103 15 cm haubbat, men verkan är en rejäl besvikelse för tysken. Han fortsätter slå 11, 12, 13 och 14 när det räknas. Även det direktriktade understödet får samma utfall. Trots detta lyckas han ta sig in i bebyggelsen då ett ryskt motståndsnäste misslyckas med en moral check riktigt illa och flyr hals över huvud. Notera i bildens nedre vänstra del att de två T-26 bataljonerna i 11 pansarbrigaden börjat röra sig först österut, och att tätbataljonen sedan breddgrupperat rör sig söderut rakt mot I-33.




.

Tysken kommer just nu inte längre i byn med I-GD. Artilleriet skjuter inte alls.
11 pansarbrigaden fosrtsätter in till räckvidd mot I-33 och blir då beskjutna av bataljonens egna  2 st 37 mm PAK 36. Den ena servisen är suveränt skicklig och slår ut tre st T-26 och den andra en. Borta i väster öppnar också två st 50 mm PAK 38 eld och slår ut en till. Den ryska motelden är ineffektiv, inklusive den från T-34 och KV-1 bataljonen på höjden som står i understödsställning.






4 pansarbrigaden enda bataljon börjar röra sig söderut den med.

[Strv102r]

I-GD fortsätter ta stryk utan att få något för det upplever tysken. Han utlöser failure instructions och de delar som kan retirera mot och genom II-12 gör det. Vissa blir dock kvar... Min motspelare ser ytterst blasé och uttråkad ut nu.






Samtidigt börjar II-GD röra sig västerut genom II-12 linje och IV-GD understödjer med direktriktad eld samtidigt som 21 cm batteriet skjuter. StuG IIIb batteriet med 4 vagnar hamnar i strid med en 45 mm pv-pjäs utan verkan på någon sida. Motspelaren verkar inte ha något hopp om att detta skulle gå heller.






11 brigadens anfall. 11 bataljon fortsätter sin strid med det tyska pv-pjäserna som slår ut många T-26. De ryska stridsvganarnas eld är mycket ineffektiv mot de nu nedgrävda tyskarna. 11 bataljonen beslutar sig för att storma fienden. Och visst. Man kör över en 7,5 cm understödspjäs och dess servis, men man hamnar också i närstrid med tyskt skytte och pionjärerna bakom huvudlinjen. Dessa slår ut ett flertal av de de sårbara lätta T-26:orna. Totalt är 11 bataljon förödd. Moralen brister och kvarvarande vagnar måste utlösa failure instructions. Nu ser min motspelare gladare ut igen.

257 bataljonen tätkompani stormar längs vägen genom den tyska linjen. Det tappar ett par vagnar till det tyska skyttet men kommer genom och når I-33 gurkplantage (grk-gruppering). Ingen skada lyckas åsamkas det tyska skyttet varför nästa kompani går runt den tyska flanken istället. Kökompaniet grupperar för att med eld nedkämpa det tyska skyttet framför sig. Nu ser min motspelare ut att drabbas av panik. En bataljon stridsvagnar har brutit genom!






På andra sidan stridsfältet når 4 brigadens enda bataljon 1-10 linjer.

[Strv102r]

När tysken fått lugna ner sig lite upptäcker han att i kön på III-GD som är på väg in i fruktodlingen finns två 37 mm PAK 36, två 50 mm PAK 38 och två 20 mm luftvärns automatkanoner... Givet vad I-33 pv gjorde med T-26:orna så är det kanske inte över ändå? Dessa pjäser grupperas raskt fram och tar ställning för att hindra 257 bataljonen från att rulla vidare in i Mtsensk.






Jag minns också vad I-33 pv ställde till med. 11 brigadens anfallsmål är 5 hex framför den nya pansarvärnsfronten... Utan brigadens motoriserade skyttebataljonen (som just anländer utan order) och artilleri (all ammunition är tilldelas I-10 och 4 brigadens bataljon) så kommer detta inte bli bra. Inte när 11 bataljonen i 11 brigaden redan är utslagen. Jag utlöser failure instructions på 11 brigaden. Jag vill ha kvar det spelkortet. Men de hinner skjuta bort en flyende gurktropp.






II-GD anfall rullar på IV-GD lyckas bra med att nedhålla fienden framför 6-II-GD som anfaller längs minlinjen, och två motståndsnästen tas. Det kostar  två StuG till en 45 mm pvpjäs innan denna nedkämpas av 6-II-GD. 5-II-GD anfaller rakt västerut mot höjden utan att möta effektiv eld än.






Nu är 4 brigadens bataljon samlad med 1-10.

[Strv102r]

Tysken avskärmar II-GD flanker med rök och låter Stukas och det tunga batteriet bearbeta anfallsmålet.






Bekämpningen av anfallsmålet blir en besvikelse, som vanligt. II-GD tät gör tillfälligt halt och inväntar nästa kompani också. Tysken har också noterat de ryska stridsvagnarna som anlänt till 1-10. I-12 pv och IV-GD pv ( sex PAK 38 50 mm) grupperar för eld i västlig riktning.





Nu är 11 pansarbrigaden samlad igen, i praktiken utan 11 bataljon. Under urdragningen av 257 bat briljerade I-33 PAK 36 tropp och lyckades slå ut 4 st T-26 till. Vad ska vi hitta på med brigaden härnäst?

[Strv102r]

Eftersom 11 brigadens anfall tydligt visade hur känsliga de lätta vagnarna är för både pv och närstrid med skytte utan artilleri eller skytteunderstöd omvärderar jag 1-10 och bataljonen ur 4 brigadens anfall mot I-12. Jag har i och för sig både skytte och artilleri, en 7,62 cm bataljon, men han har mycket mer pv än I-33 hade och 7,62 bataljonen har begränsat med am och är dessutom lite svag i verkan för att kunna nedkämpa hans pv med säkerhet. Den kan inte samtidigt nedhålla I-12 kulsprutor. 2-10 hotas att rullas upp frän öster av II-GD anfall.
Jag väljer att säga Mission Failure på 2-10 så de drar ur till återsamlingsplatsen, dvs kullen bakom dem, som är II-GD sannolika anfallsmål. Jag drar också mission failure på 1-10 och 4 brig bataljon innan det ens börjat.






En haubitsbataljon skjuter rök tillsammans med 10 regementets tunga grk-pluton för att avskärma 2-10 rörelse bakåt. De mest östra delarna av 2-10 är i strid med 6-Ii-GD och har svårt att dra ur. 7 och 8-II-GD når kulle 220 fot och hamnar i strid med de två pionjärplutonerna. För stunden hejdas tyskarna.






2-10 når kullen och hamnar i strid med II-GDs tät som nedkämpar eller jagar bort pionjärplutonerna. 6-II-GD får framgång i sina anfall längs minlinjen.

[Strv102r]

2-10 börjar komma upp på kullen, men moralen är redan i dalande efter förlusterna som 6-II-GD åsamkat dem. De ryska artillerispärrana är ganska effektiva, men ammunitionen är på väg att ta slut. II-GD tokstormar inte, utan jobbar sig sakta framåt med mycket direkt understödjande eld.





Det går inte snabbt för II-GD som sagt, men 2-10 börjar krackelera moralmässigt.