[Maglica]

Jag kan hålla med om konstiga mekanismer i Russian Campaign. En annan udda grej var att man ville anfalla motståndaren bakifrån och förlora så man fick "retirera" framåt ytterligare hexar mot Moskva/Berlin. Soak-off attacker 

Pluspoäng för kreativitet!

[Wes]

Man borde göra ett "score card" för att utvärdera spel.

Sen en kommentar till Fredrik just om att ASL är faktiskt väldigt bra på att berätta en historia man kan komma ihåg långt senare.
Jag ser inget problem med att ha en bunker, skyttegrav eller hus som mål på taktisk nivå. Någon tydlig order måste det vara.

Jag vill försöka öka på med saker jag inte gillar men jag vet inte om jag kan sätta fingret på det riktigt.

Jag gillar inte spel som spelar dig.
Jag gillar inte spel där besluten är få eller quasibeslut och lång väntetid mellan turnsen.

[pelle]

Jag håller i stort med Fredrik här. Jag har ägt en samling ASL-moduler i hela tre omgångar - för att alla tre gånger inse att det inte är något för mig. Det säger mer om mig än om ASL-systemet dock! VAD det säger om mig vette katten, men det säger väl ungefär lika mycket om mig som ASL säger om krig på stridsteknisk nivå under vk2. Däremot förstår jag charmen med ASL som spel, men det räcker inte för mig.

Tre? Jag har bara gjort det två gånger. Tror det får räcka. Men jag har kvar ett par Starter-Kit (och bara ett är i min sälj-lista). Har egentligen inget alls emot ASL, mer än att när jag inte har spelat det på mer än 10 minuter börjar jag glömma bort viktiga regler. ASL-SK med små infanteristrider har jag bara bra minnen av och vanliga ASL var också alltid roligast i sådana scenarion (fast nu skulle jag nog behöva repetera reglerna rätt ordentligt för att ens klara av ASK-SK).

[aegneus]

Det här var kul, jag började tänka på spel jag inte gillar och... de är väldigt få? Efter lite grubblande över kvällsdisken kom jag fram till att jag har två ortogonala riktningar att ha åsikt i:

• Är det en bra spegling av historien (nyckelfras: jag fattar hur beslutsfattare kände sig då / förstår vilka val de gjorde / ser varför det blev som det blev)
• Är det ett roligt spel där antingen spelets modell är kul att förstå och manipulera ELLER det är som sport, det är kul att vinna men ännu roligare att dela med medspelarna (nyckelfras: jag sitter böjd över brädet och mumlar lite när jag väljer mellan alternativ, alternativt jag slår en elva och tjoar högt av glädje eller vånda för resultatet

Det är förvånande hur många spel som kryper upp långt nog på enadera skalan för att jag skall "gilla" dem!     Det finns gott om spel jag provar endast en gång, men det är ju för att det finns så många andra bättre spel att välja på! Hade jag bara haft AHs Stalingrad som mitt enda spel hade jag spelat skiten ur det, men när man väl provat Russian Campaign (ett riktigt KUL spel, med dessutom tillräckligt mycket historisk känsla) så parkerar Stalingrad direkt på säljhyllan.

Så jag kan tänka mig att spela nästan allt. Och då är det väl inte så konstigt att jag spelar lika mycke Euro som krigsspel.  Det är väl egentligen bara två saker jag inte vill ha

• Spel där en omistlig komponent är att övertyga de andra spelarna om att man inte ligger så bra till som man gör, dvs spelet avgörs av det sociala spelet runt bordet.  Nä, pass. Jag kan argumentera i en timme om regler för en realistisk dragon breath attack (been there done that  ) men att motargumentera mot folk som vill tolka brädet till sin fördel... nej tack. (Därför jag undvikit e.g. HiS så tack alla ni som var med i Imperial Elegy härom sistens där vi inte hade ett dugg sådant som jag minns!)
• Spel där det kommer in för starka dåliga känslor. Alltså spel om riktiga saker (poker med pengar, turneringsspel med folk som bryr sig) eller riktiga känslor. Därför jag slutat spela Diplomacy, med en tår i ögat eftersom det inte finns en mer elegant spelmotor, men jag vill inte bryta spelgemenskapen med en stab.

Fast... nu tittar jag på vad jag spelar och äger. Det är typ aldrig flygspel, och mycket sällan flottspel (undantaget VitP och WaS)... så är det vad jag inte gillar? Eller är bara de andra spelen mer kul?