[Elias Nordling]

Drive on Kursk är spelet i senaste numret av Strategy & Tactics, och även den senaste i Ty Bombas "Drive on..."-serie, som även inkluderar Drive on Stalingrad, Drive on moscow samt de närbesläktade Land Without End och Barbarrossa. Drive on Stalingrad (som i praktiken är ett helt nytt spel med samma namn som SPI:s gamla spel) är allmänt känt som en modern klassiker, medan övriga har varit litet ojämna. Men Drive on Kursk visar sig vara en ny fullträff.

Systemet är busenkelt och snabbspelat, är man van krigsspelare blåser man igenom reglerna i ett kick. Knorren i systemet är väl att man kan välja sekvens i sin omgång. Vilka alternativ som finns varierar litet från spel till spel, men här är det samtliga permutationer: move/fight, fight/move, move/move eller fight/fight. Stridstabellen är aggressivt anfallsvänlig, och påminner i det avseendet om SCS. Men till skillnad från andra spel i serien finns här ingen overrun, och enheter har zoc. Vilket passar bra till skalan och ämnet.

Spelet har bara sju omgångar, men spelarna kan trigga upp till ytterligare två, till en poängkostnad om man är ensam om att vilja fortsätta. Ett annat strategiskt beslut för tysken är att han kan dra ur upp till två pansardivisioner per omgång fr o m omgång 5, och få poäng för dem, men naturligtvis till priset av reducerad slagkraft. Ryssen har att ta hänsyn till om han ska släppa fri sina reserver som är öronmärkta för den kommande offensiven. Varje stack kostar en summa poäng som minskar för varje omgång, vilket gör att ryssen tenderar att snåla med reserverna.

Spelet är verkligen ingen självklar seger för ryssarna, de får svettas rätt rejält och trolla med knäna för att hålla linjen. I mitt parti lyckades tysken med ett överraskningsgenombrott i norr som tvingade ryssen att i stort evakuera frontutbuktningen och ta kostsamma förluster för att fördröja tysken framför Kursk. Tysken pressade hårt för att orsaka tillräckliga förluster för en seger även utan att kunna ta Kursk, men ryssen tvingade ner poängen genom våldsamma motanfall sista omgången, och slutresultatet blev oavgjort.

Spelet har två scenarier. Det historiska, och "Manstein's Gambit", ett förslag som gick ut på att om man nu skulle anfalla borde man dammsuga tredje riket på alla offensiva förband och sätta in dem. I gengäld har ryssen mer fria händer med reserverna och tysken behöver mer poäng för att vinna.

Det har vilat litet av en förbannelse över Kursk-spelen, det finns rätt många att välja mellan, men inget är bra. Nu finns det ett som faktiskt är bra. Jag hade så kul med detta spel att det får en av mina sällsynta femmor.

Här är en bild på mitt parti i början av omgång två:


Och här är en bild av partiet vid slutet.

[Elias Nordling]

Ska tillägga att det finns ett mycket viktigt erratum till spelet: Det är fel stridstabell som följer med! Rätt finns i de levande reglerna, som i övrigt mest innehåller ett par förtydliganden.

Spelet fungerar nog med den stridstabell som följer med också, men det blir i så fall svettigare för tysken.

[Andreas Lundin]

bra tips och recension!

[Snowfox]

Bra genomgång. Jag brukar normalt spela igenom S&T spelen men Kursk kändes inte som en särskilt intressant spelsituation. Ska definitivt öppna upp det efter att ha läst din recension.

[Elias Nordling]

Ja jag tänkte detsamma om Kursk. Man föreställer sig en hoplitmur av pansarförband som står och stångas mot varandra. Men man blir litet överraskad när man ställer upp spelet över att det är så luftigt.

Och sedan är ju tyskarnas nederlag tydligen litet missfärgat av rysk propaganda. Spelet känns som om det fångar det senaste forskningsläget kring förluster och situation rätt bra.

[A F]

Kursk är Andra Världskrigets Borodino. Blodigt, bullrigt och bååååååååååååring.

[BigPapaBear]

Kursk är Andra Världskrigets Borodino. Blodigt, bullrigt och bååååååååååååring.

Beror inte det på skalan? Delar av operationen är ju spännande.

På en större skala håller jag med dig helt och hållet.  

[A F]

Delar av operationen är ju spännande.

Kursk eller Borodino?

[Elias Nordling]

Det brukade man säga om första världskriget också, men det gick ju att få ihop ett och annat kul spel på det med.

Jag tror att Kursk litet grann lider av negativ historieskrivning, som dessutom avspeglar sig i spelen. Du, Anders, hade ju till exempel kul med Operation Mars i OCS, en situation som ur de flesta synvinklar är en omvänd Kursk. Tricket är att visa att det inte var så enkelt som det såg ut för försvararna i respektive situation. Något som Drive on Kursk lyckas bra med.

[A F]

Inte omöjligt. Men jag skulle nog aldrig spela Mars igen.

[Elias Nordling]

Men om det var ett enklare och mer snabbspelat spel där man hade skalat bort alla småenheter men ändå lyckats behålla dramat kanske?

[A F]

Men om det var ett enklare och mer snabbspelat spel där man hade skalat bort alla småenheter men ändå lyckats behålla dramat kanske?

Möjligt. Problemet med just Mars är att ryssen i verkliga livet nästan inte kommer någonstans. I alla fall inte något som syns på en högre skala.

[Elias Nordling]

Och så är man Ty Bombad på Consimworld igen:

Jag:
Currently playing this one and really enjoying it. Quick and fun.

Jag:
Oh, and; Absolutely great game! Finally a good game on Kursk!

Jag:
I repeat, great game! A real nail-biter! Fast playing too!

Tredje person:
The new Kursk game showed up a couple of weeks ago. One look at it and off to Ebay with it.

Jag:
You should have tried it first. Surprisingly good, actually.

Ty Bomba:
Whoa! Considering the source, that's effusive praise. (I particularly enjoyed where he admits to having been surprised, up in the front there.)


Ty och jag är överens om att han inte förstår när jag är positiv. Tys teori är att jag bär på något slags protestantiskt puritanskt drag som gör det svårt för mig att uttrycka positiva känslor. Min teori är att Ty har ett spamfilter som filtrerar bort alla "good", "great" "fun" och "enjoy".

[Vvornth]

Kursk är Andra Världskrigets Borodino. Blodigt, bullrigt och bååååååååååååring.

Är inte Borodino '41 Andra Världskrigets Borodino?

[Maglica]

Och så är man Ty Bombad på Consimworld igen:
Ty och jag är överens om att han inte förstår när jag är positiv. Tys teori är att jag bär på något slags protestantiskt puritanskt drag som gör det svårt för mig att uttrycka positiva känslor. Min teori är att Ty har ett spamfilter som filtrerar bort alla "good", "great" "fun" och "enjoy".

Låter som om det finns någon sorts historik kring er relation som spökar bakgrunden.  

/Robert