[Elias Nordling]

Det tredje spelet i Victory Point Games serie States of Siege (efter Israeli Independence och Soviet Dawn) handlar om slaget vid Rorke's Drift. Jag hade rätt låga förväntningar på detta spel jämfört med t ex Soviet Dawn, då ämnet inte förefaller lika intressant, och skalan gör att det inte finns så mycket intressanta detaljer att fokusera på.

Tänk så fel man kan ha! Konstruktören Joe Miranda är en av hobbyns skickligaste hantverkare, och med några få enkla knep förvandlar han ett system som lider av att vara för basalt till någonting som faktiskt blir riktigt intressant.

Zuluerna rycker fram med hjälp av brickor som dras ur mugg, och konstruktören har verkligen tänkt till så att zuluernas taktik avspeglas i brickorna. Reserven har till exempel färre brickor, men flyttar fler steg på varje bricka, för att visa hur den sätts in när zuluerna tror att de uppnått ett avgörande läge. En del andra händelser finns också med bland brickorna.

Korten, som också är spelets klocka, består av olika typer av eldgivning, vars främsta skillnad är att de ger olika träffchans på olika avstånd, samt hjältar. Dessa hjältar har en rad olika uppgifter att utföra, som att försvara vallarna, organisera reserver, släcka eldar, bygga vallar och hämta ammunition. Man kan ha flera kort på hand, och kan inte göra allt man skulle behöva per drag. Det ger både ett moment av genuint beslutsfattande och en bra spelberättelse.

Har bara hunnit spela det en gång, och jag fick spö av systemet, vilket också verkar lovande. Kort sagt ett på alla sätt och vis lyckat solitärspel, och förmodligen det bästa spelet hittills på Rorke's Drift. En fyra får det av mig.

[Elias Nordling]

På fjärde försöket lyckades jag vinna, men det krävdes litet tur och utnyttjande av en hel del trixande med hjältarna. Känner inte att jag fått nog av det. Rekommenderas, som sagt.

[pelle]

Låter kul. Kanske ska prova det då. Har spelat Israeli Independence två gånger, men eftersom jag vann andra gången tappade jag intresset sedan och kände att det får räcka med sådana spel, men Zulu-spelet verkar ju onekligen ha en del saker som gör det intressantare än dra-kort-gör-motanfall-loopen.

[Elias Nordling]

Helt klart. Soviet Dawn var bara marginellt intressantare, men Zulus on the Ramparts var en annan femma!

[Yokiboy]

Jag har lirat Zulus on the Ramparts drygt 20 gånger och tycker verkligen om det. Jag skapade för övrigt en referens över reglerna, för att slippa kolla upp de olika iMpi markerna och reglerna för britternas hanlingar. VPG har postat den online i Letter format, men jag har också en A4 version som jag tänkte lägga upp på GeekDo.