[Elias Nordling]

The American Revolution är ett spel på sagda ämne av Joe Miranda från Strategy & Tactics. Kartan är point to point och täcker även in Karibien och Kanada. En omgång är ett år.

Spelet har ett kraftigt politiskt inslag. Valutan i spelet är political points som man inkasserar från platser man har trupper i på kartan, politiskt stöd för kriget och i kolonisternas fall stöd från Frankrike och Spanien. Dessa poäng kan man köpa trupper för, eller campaign markers. De senare är centrala i spelet, och som så ofta i Mirandaspel fungerar de i praktiken som kort, ingen mindre än Charles Vasey har satt ihop kort som kan laddas ned för att ersätta brickorna.

Dessa Campaign markers är billiga att köpa och det är nästan rekommenderat att köpa de max 15 som varje spelare får köpa. En del finns bara i enstaka eller fåtal exemplar och är ett slags slumphändelser som gynnar spelaren. Men de två stora grupperna är Rabble Rousers och taktikmarkörer.

Rabble Rousers är helt väsentliga för spelet, dem investerar man för att försöka justera spelets olika politiska skalor. De är Revolutionary Progress, Foreign Support, och de olika regionernas stöd till de olika sidorna.

Revolutionary Progress är den enda skalan som bara kan ticka på åt ena hållet. Ju högre den kommer desto fler fördelar för kolonisterna, och att få upp den i topp är ett av segervillkoren för dem.

Utländskt stöd kan gå både pro och anti-rebeller. Det ger både för- och nackdelar för kolonisterna beroende på var skalan står. Viktigast är naturligtvis att få upp den till den punkt där Frankrike och sedan Spanien intervenerar. Lustigt nog kan den gå ner igen därifrån så Frankrike och Spanien kan fladdra in och ut ur spelet. När Revolutionary Progress nått tillräckligt högt har dock kolonisterna en kraftig bonus på att påverka denna skala, så jag vet inte hur sannolikt det är i praktiken.

Slutligen är det då regionerna, förutom kolonierna som är indelade i fyra zoner finns Kanada, Florida och Karibien. Skalan går från neutral till Pro 3 för vardera sidan. Om en region är pro din sida kostar milis en poäng i stället för två att rekrytera. Är den Pro 3 är det politiska värdet för varje plats i regionen dubblat för din sida. Är regionen pro dig kan du rekrytera partisaner på platser i området. Partisaner är väldigt svåra att bli av med och de negerar områdets politiska värde och gör dessutom att trupper inte kan dra förråd där, så det är svårt att få nån utdelning för att ha militär kontroll över orterna i en region om den politiskt är fientligt inställd.

Man påverkar alltså dessa skalor genom att satsa Rabble Rousers på dem. Om bara ena sidan satsar vinner den automatiskt. Annars slår man varsin tärning och adderar värdet av de Rabble Rousers man satsat. Engelsmännen har det tufft här för det finns ett antal Rabble Rouserbrickor som är värda tre för amerikanerna men bara ett för Engelsmännen.

Sedan följer förflyttning och strid. Det finns tre sådana faser men för att flytta en stack i fas två eller tre måste man satsa en taktikbricka. Taktikbrickorna investeras även för att ge fördel i strid.

Om två stackar är i samma ruta efter förflyttning blir det fajt. Det finns två stridstabeller man kan välja... Nej vänta litet, vad är det här för Mirandaspel, det finns inga stridstabeller alls!?! Man slår i stället antal tärningar för stridsvärde och träffar på 5 (disruption) och 6 (elimination). Istället för att slå kan man välja att retirera. Efter strid får varje sida dra en campaign marker för varje motståndare som utplånades.

Vid slutet av omgången måste man se om trupperna har förråd, viket beror på områdets politiska värde, partisaner och regionkontroll. De som inte får förråd måste slå för utplåning.

Det finns andra saker såsom flottor, indianer, hessians, fort och belägringar också, men detta är i stora drag hur spelet funkar. Det känns som de politiska och militära delarna håller ihop och interagerar på ett intressant och trovärdigt vis. För att vinna behöver dels amerikanerna få upp revolutionens gång till max, dels måste endera sidan kontrollera platser tille tt visst värde. Jag får intrycket att amerikanerna har fördel i spelet men har inte spelat tillräckligt för att kunna säga säkert.

En liten minoritet verkar tycka illa om detta spel och kallar det en Euro för att det handlar så mycket om politik och så lite om krig. Då tycker jag dels man har en konstig bild av Amerikanska frihetskriget, dels har man missat hur viktigt det är att ha militär kontroll över områden för att kunna vinna.

En majoritet verkar tycka som jag att detta är ett riktigt klurigt och välgjort spel som speglar konfliktens olika sidor på ett mycket intressant vis. Av mig får det en stark fyra av fem i betyg. Toppbetyg hindras bl a av att det är olyckligt mycket errata, inklusive för spelplanen, men det är det värt att ta sig förbi.

[silversixx]

Oj! Det där såg väldigt intressant ut. Tyvärr inte riktigt, riktigt snyggt, men tillräckligt för att jag ska lägga det på min lista över spel jag ska köpa innan jag blir gammal och dör ifrån min spelsamling...