[Delirium]

http://www.boardgamegeek.com/boardgame/61487/unconditional-surrender-world-war-2-europe

Ibland händer det att man är helt ovetande om vad som passerar revy utanför ens köksfönster. Helt utan att någon sagt det till mig eller nämnt det här på forumet (vad jag kan se?) gavs det här spelet ut 2014 och såldes slut.

Hur som helst, Hannes har tjatat om det ett tag och vi började testa det igår och jag är mycket förtjust. Det här skrev jag i en mailkonversation tidigare idag:

Ska försöka att inte vara för entusiastisk efter en session men jag tyckte det var både bra och kul. Visst, diplomatisystemet är lite vilt och turbetonat: chitdragningarna blev verkligen i min favör, men det är acceptabelt när själva grundspelet går så pass fort att komma in i och utföra.

För Filip: själva huvudrättsdelen är att i tur och ordning först axelmakterna, sedan västallierade, sist Sovjet utför operations- och supplyfas genom att aktivera en blipp i taget: en armé, ett flyg (fighter eller bomber); en flotta (militär eller konvoj).

En armé kan aktiveras endast en gång i månaden och har mellan 8-10 mp och kan flytta och utföra attacker med dessa tills de är slut (lite som overruns i OCS eller de flesta Richard Berg-spel).

Alternativet är att bara flytta utan att göra dessa sk mobile attacks utan istället lägga ut Assaultbricka (som i Twilight in the East) när de flyttat färdigt. Sedan kan upp till två killar till också bidra till detta assault.

Både mobile attacks och assaults utförs på samma CRT (även flyg och flotta gör det) där anfallare och försvarare slår varsin tärning och lägger till sina drm.

Flyg och flotta får sk sorties på sig varje gång de aktiveras och särskilt när de strider. När de har 6 sorties får de inte aktiveras längre. Man tillfogar skada i flyg och flottstrid genom att ge varandra sorties, inget annat. (Spelet handlar om force projection, inte om att räkna propellrar ). 

När axeln aktiverat allt sitt och kollat supply är det nästa factions tur.

Var svårt att se systemet i hjärnan när man läser reglerna men det funkade riktigt bra i praktiken, mycket elegant design.

Vi spelade till början av april 1940. Polen har fallit, och Danmark; Spanien har gått med Tyskland i kriget (hade som sagt tur med chitsen) och det är stridigheter i Pyrenéerna mellan spanjorer, britter och fransmän. Nu blev det fint väder "överallt" och Norge, Holland och Belgien kommer att anfallas.

Ett par bra grejer med spelet till efter första sessionen är att antalet specialregler (lite av en käpphäst för vår del?) är minimalt; och även att det verkar finnas en hel del valmöjligheter för de västallierade redan tidigt i kriget. Det fanns ju också en scenarioregel inskriven för sådana som vi: att man får välja när man börjar vilken inriktning man ska ha: historiskt (väst först) eller tre andra varianter av mer eller mindre vidöppna val.

Folk på BGG skriver saker som "This is the ONE WW2 ETO game I've been waiting for". Vi låter det vara osagt än så länge men förbaskat bra efter första gången.

[Engelbrekt]

Jag var sugen på det men tvekade efter att ha läst den här kommentaren på BGG.  Björn, vad säger du om det han skriver?


"To the somewhat negative comments below, I'd just like to add that when USE works (during active campaigning in good weather), it's pretty fun, although the economics still seem extremely wonky. But viewed as a whole there seem to be a lot of problems.

---

Played the '43 3-faction scenario, and was pretty unimpressed - to the point of feeling that numerous subsystems were faintly ridiculous. Germany and the U.S./UK have more money than they can possibly spend most of the time (and the U.S. of course has infinite money). The weather rules give the U.S./UK broad latitude to conduct strategic bombing and amphibious invasions for most of the year, even across the channel or in Norway. National Will is a total waste. The combat system, while it could have in theory generated a wide range of results, in practice is geared towards null results (+4 vs +4 yields a no result on 26 out of 36 rolls; +4 vs +2 is NR half the time), and even when you get results they tend to be fairly painless; single hex retreats and the occasional step loss. We played a year, 43-44, and only a couple units were ever lost (fine, but then why are production numbers so high?). So you roll a lot of dice and nothing happens most of the items. Winter turns are incredibly tedious as the chances of anything happen are negligible due to lots of penalties, but because attacks are generally cost-free (the major nations are loaded with cash, can't save it from turn to turn, manpower is not a constraint, and the Allies can replace losses before the Nazis have a chance to exploit them) players generally want to give it a try making those turns time-consuming and mind-numbingly tedious. Surely something better could have been devised.

I think the problems boil down to three major things: the CRT is not nearly as variable as it appears, with tons of no results and very little actual variability, as you have no access to decisive results without extreme DRM imbalances; the fact that nations have more money than they can spend; and the tedious and time-consuming bad weather turns.

I do realize USE was going for a somewhat different abstraction than traditional games, but in practice those abstractions didn't really take. It just looks a lot like most other ETO games, but with the numbers printed on the CRT instead of the counters.

Of the two ETO games GMT did this year, USE had more promise and was more intriguing, but The Suprme Commander is clearly the more interesting, better game with a much more robust game system. It's much more derivative - basically a simpler, cleaner, faster TK - but I'll trade that for a game that works and is engaging.

As always with these games I skipped directly to the later war; I find the 39-41 situation of The Nazis beating the crap out of people fairly tedious for anyone not playing Germany. I do have to wonder if this game was over-optimized for the early war at the expense of the actual interesting parts of the game. Because the later years do not seem to work particularly well.

---

Just played through a couple scenarios solitaire (France '40 and Barbarossa) but I'm oddly unmoved by the system. For all its mechanical cleverness, there is an odd lack of bite to the game, it feels a bit dry and abstract and lacking in drama. The CRT at the root of the game is oddly old-school with a very narrow range of results for ground combat. They were really onto something with the Sortie system for air & naval units; one wonders why something similar wasn't adopted for ground units.

Anyway, I need a bit more time with the game to know, but of the two strategic ETO games that GMT did (Unconditional Surrender and The Supreme Commander), right now TSC is appealing to me more. They both are very odd in a lot of places, but TSC just seems more interesting and evocative."

[Delirium]

Tja, han har spelat ett år 43-44 och vi har spelat ett halvår 39-40, svårt att jämföra våra upplevelser. All kritik är ju inte så specificerad, men det är ju bra att det finns negativa röster också även om jag själv inte brukar ta så stor notis om varken för positiva eller för negativa kommentarer. När vi kommer dit kanske vi tycker han har rätt? Men jag ska försöka kommentera ett par saker för skojs skull men betonar att det är med den information vi har just nu:

Lite i detalj man kan fundera på är att han klagar på att de allierade kan göra landstigningar "for most of the year" och det är en sak man använder pengar till, att köpa tillbaka sin sk Surprise Attack-marker men det kan man bara göra 4 månader efter att den använts så han kan ha missat det.

Han skriver "National Will is a total waste". Hade varit kul att få veta varför? NW tappar man när man dör som försvarare och när man tappar städer.

Han gillar inte stridstabellen: "geared towards no results...when you get results they tend to be fairly painless". Det kan säkert vara så att vi också får den upplevelsen. Men han har ju lite satt sig i den sitsen själv genom att börja spela 1943 (han gillar inte att spela början av kriget). Spontant tänker jag att kriget 1943 är ganska jämnt och att det är ganska svårt för endera sidan att skaffa sig ett enkelt övertag och snarare är en stor slugfest på östfronten? Jag kan inte känna att det är en avgörande kritik att spelet har svårt att skapa spektakulära genombrott 1943, kanske snarare tvärtom? Men vad vet man?

[Engelbrekt]

Det han skriver om ekonomi och produktion?
Borde även gälla tidigt i kriget.

[Delirium]

Ja, där undrar jag lite hur han tänker faktiskt.

Några grundpremisser är a, din ekonomi växer inte särskilt mycket av erövringar (men sjunker så klart när du tappar fabriker och tar SW-förluster); och b, du kan inte spara pengar.

Du använder pengar till:

1. Flytta marktrupper (1 eller 2)
2. Laga marktrupper (1 eller 2)
3. Köpa in marktrupper (antingen eliminerade eller sådana som blivit tillgängliga enligt tidtabell) (1 eller 2, kommer in reducerade)
4. Köpa bort sorties från flyg och flotta (3, 4 eller 5 tar bort upp till 2 sorties, max en lagning per unit)
5. Pyssla med diplomati (kostar 5 att göra något, oftast dra chits, slutar dock när Barbarossa är igång, som han skriver "when everyone's a-shootin', ain't no one a-talkin'")
6. Köpa tillbaka använda event markers (som tidigare nämnda "Surprise Assault" som kostar 20 pengar men max var femte turn)

Tyskland har 13 fabriker själva, tar en av Polen, en till i Frankrike så större delen av spelet kommer de att ha 15x2 = 30 "production points"/pengar. Låt oss säga att de använder tre fighters på östfronten hyggligt frikostigt och köper bort två sorties vardera varje turn, det är 9 pengar bara där. Flyttar de två mobila och åtta vanliga arméer är det 12 pengar (2x2, 8x1). 9 pengar kvar till oförutsedda utgifter som att laga trupper eller ta SW-förluster eller ge till Italien.

Jag tror ärligt talat att det mest sannolika är att han missförstått ekonomin. Ja, nu i oktober -39 till mars -40 har vi haft pengar över men då har vi heller inte gjort något. Jag kan inte se hur Tyskland (och Sovjet eller UK) kan ha hinkvis med pengar över under en kampanjsäsong? Hans klagomål att folk gör en massa saker under vintern kan säkert vara giltigt men det är kanske för att det är då man upplever att man har pengar över till äventyr?

Återigen, han kan ha rätt i allt och vi kanske kommer tillbaka och håller med, men en del av det han säger verkar inte så eftertänksamt, om inte det är vi som fattat fel förstås.

[Engelbrekt]

Tack! Bra svar.

[Delirium]

Redigerade posten lite för att jag räknade fel tre gånger. 

Jag vill betona att mitt räkneexempel (även med korrekta siffror) innehåller marginal åt båda hållen. Det är möjligt att Tyskland kan få någon mer fabrik jag glömt räkna med. Italien (och minors) tillkommer med sin produktion men pengar får i allmänhet bara användas till egna landets actions så hjälper inte Tyskland direkt mer än avlastning. Å andra sidan innehåller mitt exempel bara strid på östfronten, ponera att de för krig i Medelhavet och Nordafrika också, då tillkommer flyganvändning, konvojer för supply av DAK med mera...

[Frocken]

Jag tyckte det var fina blippar...

[Delirium]

Det också! 

[folow]

Ja, där undrar jag lite hur han tänker faktiskt.

Efter några hårda uppvaknanden har jag numer en tumregel när jag spelar krigsspel: Om jag någonsin upplever det som att jag har mer resurser än jag kan göra av med så är det dags att titta i regelboken. Antingen har jag missat att betala för någonting (typ +50% per HQ för Axis Winter Paralysis i Eastfront), eller så är spelet redan avgjort (en marginal på 100 VP till min favör. Detta händer naturligtvis inte så ofta).

Herrn som refereras till här ovan verkar istället utgå från att om han har resurser över så är det fel på spelet. Det verkar vanskligt som förstahandsval tycker jag, framförallt när man är i minoritet...

Jag ser fram emot att få pröva spelet i veckan som kommer, så får vi se om jag har några mer specifika tyckerier därefter. Kanhända kommer även jag tycka att blipparna är fina!

[Elias Nordling]

Herrn som refereras till här ovan verkar istället utgå från att om han har resurser över så är det fel på spelet. Det verkar vanskligt som förstahandsval tycker jag

Han har nog bara spelat för många spel av Perry Moore, Paul Rohrbaugh, Rob Markham och Joe Miranda...

[Delirium]

Vi har spelat oss fram till september 1941. En del ovanligheter har inträffat (diplosystemet kan användas till vad som helst men då ger man upp något annat). Vi har inte oändligt med pengar, spelet är roligt och frustrerande på sina håll. Barbarossa går ganska bra för mig men Filip är på väg att förlora Frankrike till en extremt tidig andra front som engelsmännen öppnade i Belgien nyligen. I gengäld har engelsmännen förlorat Suez och hela Mellanöstern så de behöver ju något att göra.

Hannes har lovat att återkomma med bilder och lite mer beskrivningar men generellt gillar vi spelet även om en del av oss har större problem med de regellabyrinter som finns (oftast flottrelaterat) än andra. *host* Filip *host*

[Hannes]

Nu hann vi spela igen ganska snabbt inpå, så här kommer lite bilder från ett senare läge. Vi spelade till slutet på 1941.


Här ovan ser vi hela kartan, i magnifik grynighet. Notera att hela Nordafrika har blivit italiensk lekplats. Några bråkstakar i öst dök upp och skaffade axelmakterna ett par riktigt brutala strategic warfare-DRMs genom att ställa sig på väl valda hexar (som vi ska se utfall ifrån på senare bilder).

Lägg även märke till att Sverige gått med (axelmakterna) och ställt sig och barrikaderat Norge.


Här ser vi resterna av den invasion som Björn nämnde. BEFen har nyligen självdött i Frankfurt. Vid inledandet av den här manövern låg det inte långt borta att dra sig till minnes inrådan från reglerna till EuroFront, där det talas om rätta sättet att dela upp command "to avoid dubious strategies being chosen out of boredom". Men! Ibland kan jag faktiskt tycka att det är okej att försöka ha roligt i spel och Stalin tyckte planen var en bra idé - han har väl i och för sig aldrig varit ovänligt inställd till någon öppning av en andra front...

På det hela taget var det nog ändå ett lyckat företag, eftersom det var i princip det enda som satte press på tysken när han ryckte fram i det röda landet lite längre till höger på kartan.

I övrigt ser vi att jänkarna har skickat dit en båt. Britterna ser fram emot fler gröna blippar att samarbeta med i framtiden!


Italianosarna är sugna på att mota bort den lille snubben som sitter i Gibraltar och blockar, men än så länge har de gått bet! Kan de hoppas på tysk hjälp snart, kanske? Den där +2-DRMen skulle hjälpa lite, även om det är ett fort...


Och så den intressanta biten. Som sagt är det i slutet på '42 - någon kan säkert kommentera på historiciteten i denna framryckning bättre än jag. Turkarna i bergen där nere medför ju en ytterligare variable förvisso, men med tanke på dem tycker iaf jag att det inte känns helt illa pinkat av ryssarna! Det såg ut att gå åt fanders ett tag, men Björn bidrog med en lång rad dåliga tärningsslag som med hjälp av det dåliga vädret såg till att avancemanget avstannade. Tackar så hjärtligt för det!


Axelmakternas faktionsblad. Sju erövrade länder bidrar med en +3-DRM i strategisk krigsföring mot Sovjet, något som är välbehövt. Surprise Attack-markören sitter på behagligt avstånd i holding-boxen, något som bidrog till britternas vilja att hitta på bus längs Europas kust eftersom det innebär att det dröjer länge innan en tysk invasion kan genomföras.


Väst-faktionslappen ser lite mer sparsmakad ut. USA har förvisso gått med i kriget, men deras produktion trackas inte då de anses ha OÄNDLIGT mycket för spelets syfte. Brittiska produktionen ligger på 10 helt tack vare stöd utifrån - de egna fabrikerna är med viss marginal totalt sönderbombade (Fac. Lost-markören har slagit i taket, och varit där ett tag - resultatet av tidigare nämnda strat war-övertag).


Bara 28 kvar i National Will. Inte för att vara alltför pessimistisk men om jag vore en gambling man hade jag nog satt en tjuga på att en kollaps kan komma att hända under -42. Vi får se!

[Frocken]

Att axelmakterna lyckades aktivera Turkiet har gjort det hela ganska klurigt för oss andra. Hela Nordafrika är rensat vilket gjort att förutom DRM i strategiska krigföringen är det både turkar och italienare i stor mängd på östfronten. Jaja det kommer fler vintrar...

Sent from my HTC One using Tapatalk

[Delirium]

Ryska vintern hjälper på det sättet att poor mot severe gör att ryssen kan samla ihop sina gubbs som ger plusmods till en saftig counterattack medan tysken är halverad och knappt får några mods alls.

Som chef för tyska östfronten är jag fullt övertygad om att det faktist kommer att vara möjligt att kollapsa ryssarnas national will under -42. Det såg ut att rasa samman redan nu under hösten men väderreglerna kickade in precis vid rätt tillfälle för att få offensiven att stanna av utanför Moskva. Slump eller fin design är inte klart än så länge.