[Strv102r]

Balfour anfaller Goring, men dennes skvadroner  lyckas rida motchocker  och utfallet blir till hans fördel.
När Goring sedan aktiveras fullföljer han och rider ner stora delar av Balfours flygel. Viss tröst får jag i att många av de rojalistiska skvadronerna förföljer mina sprängda enheter av kartan så Gorings stridsvärde sjunker skarpt. VP ger det mig inte då dessa skvadroner kommer återkomma efter slaget.
Arméchefen Waller piskar ordning i Skippons flyende bataljoner medan Skippons leder nya anfall mot redutten.
Cromwell är passiv och inväntar att redutten ska falla och motståndaren framför honom tvingas reagera på det hotet och kanske erbjuda Cromwell en flank.






Manchester får stridskontakt med infanteriet och salvorna ger tätbataljonrn stora förluster.

[Strv102r]

Goring utplånar Balfours flygel. Hans egen flygel är dock kraftigt reducerad också, men inte så mycket som är bortskjutet eller nedhugget, utan på grund av bondpermis för egen vinnings skull. Under tiden tar Skippon redutten och Maurices få kvarvarande enheter nedkämpas.  Manchester borde avbryta anfallet och reformera, men det blir inte av utan det fortsätter.

[Strv102r]

Skippons reformerar inför anfallet mot byn Speen. Cromwells flygel backar för ett ge manöverutrymme för Skippons att anfalla ner i flanken på infanteriet framför Cromwell.






Manchester envisas med att fortsätta anfalla även efter att rojalisterna på denna sidan bron nedkämpats. Det första anfallet mot Shaw House slås tillbaka. En ny bataljon är på väg.

[Strv102r]

Gorings lätta infanteri upplöses inför Skippons bataljoner. Byn faller i mina händer. Cromwell (fast inte han personligen, han har fallit) inväntar att den kvarvarande rojalistiska bataljonen ska reagera på att den finns fiender i dess flank för att anfalla.





Manchester ger sig inte utan behåller charge-order. Ett nytt försök på Shaw-house är på G.

[Strv102r]

Skippons fortsätter anfallet och slår ut flyende lätta musketerarenheter. Vilket hans kanske inte borde gjort då någon av dem slår in skallen på honom med muskötkolven. Goring ansluter till sin bataljon som nu viker, men då Cromwells flygel äntligen får chansen att anfalla så står de ändå bara och tittar.






Även detta anfall på Shaw House slås tillbaka i flykt. Manchester har inte gjort så mycket.



Slutläget, Astrleys flygel är nästan intakt medan Maurice är förintad. Goring ser it att vara nästan utraderad men skenet bedrar. Han har bara enstaka förluster då fem skvadroner ridit av kartan i förföljelse av flyende fiender och kommer återsamlas inom kort. Hans flygel är nästan intakt för det fortsatta fälttåget. Manchester och Skippons ser inte ut att ha tappat mycket, Balfour är ju utplånad, men skenet bedrar. bataljonerna har i genomsnitt 50% förluster. Sammanräknat blir det en stor seger för... rojalisterna! Ouch! Och lite förvånande...

[Strv102r]

C3I modulen Cheriton borde ju egentligen spelats före Marston Moor, men jag missade den så den kommer nu. Slaget som avgjorde kriget i södra England tydligen.

Terrängen till vänster är synnerligen besvärlig då alla vägar kantas av häckar.

Och det är inte Astley som är chef för den rojalistiska högern, utan Stuart. Tillrättat på bild tre.






Min höger grupperar fram för att dels kunna anfalla den rojalistiska vänstern i flanken när de rundar skogshörnet, och dels för att kunna rida runt skogen och anfalla i ryggen. Lite Wittstock inspiration. I övrigt framgrupperar alla tämligen förutsägbart.






Då är vi väl klara med förspelet?

[Strv102r]

Stuart anfaller först med ca 50% positivt utfall. Rojalisternas artilleri grupperar, men skjuter illa, och Paulet startar framryckningen mot Potley.





Haselrig går till motanfall. Båda sidor ha ca 50% förluster, men Haselrigs är mer pga dålig disciplin och förföljning av flyende. Paulet når fram och bryter in i Potleys gruppering. Någon bataljon går under, men i det stora hela går det bättre än väntat och då främst i centern. Både Balfour och Lisle tvekar.






Stuart och Haselrig återsamlar. I centern märks att Potley har fler förband och striden fragmenteras till min fördel. Balfour stormar, till huvuddel i open order, och båda sidors kavalleri försvinner i en smäll, mer eller mindre.

[magnus lindström]

Minns jag rätt så är kanonerna ej flyttbara i This Accursed Civil War.

[Strv102r]

Minns jag rätt så är kanonerna ej flyttbara i This Accursed Civil War.

Hmmm! Intressant! Då undrar jag ju varför finns det då "Guns Limbered" markörer? Det är ju det första spelet  serien och det fanns inte momentum-markörer? Måste kolla det.

[Strv102r]

Kollat! Det stämmer! Då är det rojalistiska artilleriet snudd på meningslöst mht utgångsgrupperingen i Cheriton. Nu blev vi precis klara med scenariot och artilleriet har inte fått någon som helst effekt. Spelade dock en liten roll slutet då parlamentets artilleri kom undan utan att kanske tappa ett batteri?

[magnus lindström]

Lite verkningslöst som större delen av kungens kanoner vid 1st Newbury... Motiveringen var att det var civila oxar som släpade runt på kanonerna och de var inte närvarande under slagen.

[magnus lindström]

Tänkte på en annan sak. Vid Jankov såg det ut som att ni bildade igelkott som en reaktion på intercept. Det är inte möjligt, infanteri i rörelse är helt fruset. Det är bara kavalleri som i huvudtaget kan reagera på en intercept och då är det genom att skjuta sina pistoler EN gång.

1: Intercept-enhet flyttar fram
2: Aktiv enhet kan avfyra pistoler
3: Intercept-enhet kan välja att avfyra pistol (och därmed förlora momentum)
4: Aktiv enhet kan INTE reagera på eventuell pistolsalva i punkt 3. (Aktiv och inte Inaktiv (regerande) spelare)

Det är bara inaktiv spelare som kan reagera. Punkt 2 i flödet ovan är det ENDA undantaget om jag minns rätt

[Strv102r]

Osäker nu i efterhand om det jag dör beskrev som motchocker verkligen var inteception. Kan ha varit det, och då var det väl tekniskt sett fel, men samtidigt en rimlig motåtgärd. Så kan det gå!





Återsamlingen över hela linjen. Viss eldgivning i centern.






Fortsatt återsamling i huvudsak. Lisle påbörjar framryckning vilket får mig att brösta upp pjäserna då Balfours skydd kanske inte räcker. Då det inte ska vara enligt reglerna så hade jag fått skuta med artilleriet i stället. Då hade med stor sannolikhet hans infanteri i täten blivit FB.








Återsamling fortsätter. Lisle sänker tempot med avbryter inte.






Rojalisterna knyter ihop grupperingen mellan de återsamlade Stuart och Paulet. Potley börjar röra sig igen. Lisle fortsätter sakta. Kan tydligen inte se vad som händer på andra sidan häckarna och tvekar om han verkligen ska fortsätta.

[Strv102r]

Haselrigs flygel börjar komma i ordning i gen och grupperar fram. Potley är nästan klar och Lisle har till sist beslutat sig för att återgå till arméns huvuddel.





Både Haselrig och Potley förbereder sig för en "final showdown". Balfour grupperar fram efter Lisle.






Haselrig verkar vilja vänta på att Potley kommer på plats och blir anfallsberedd innan han anfaller. Jag hade helst sett att han försökte ensam, men han vill bara inte. När Potley väl är på plats så faller nörkret och det blev inte så mycket mer action. På högern tar Balfour tillfället i akt och anfaller kön på Lisle i ryggen och rider ner förbandet. Men i skymningen tycker ryttarna att det är bättre att börja plundra lik och fångar för förbandet upplöses i individer.

Minor Parlamentarian. Bättre för rojalisterna är historiskt.

[Strv102r]

Naseby 1645. Den rojalistiska armén är märkbart svagare än Thomas Fairfax New Model Army. I denna är nästan alla kavalleriförband numrerade snarare än namngivna och infanteriet har nummer likväl som namn. Prins Rupert hade argumenterat mot att acceptera drabbning, men kungen ville slå till mot den ännu ganska oprövade nya parlamentaristiska armén innan hans egen erfarna armé krympte ihop för mycket på grund av deserteringar. Dessutom var fienden så nära att det varit riskfyllt att försöka marschera iväg. Rojalisterna har dock ett par fördelar i Ruperts kavalleriflygel och infanteriet som är bättre än motsvarigheterna.






Den rojalsitsiska centern marscherar ner för slänten i sin helhet och stannar och reformerar som ett urverk. Langsdale rycker fram på vänster flank men lämnar lätta musketerarförband för att skydda flanken. Cromwell börjar rida runt skogen just mot den flanken. Rupert anfaller men stannar nedanför sluttningen för att kunna rida uppför den och komma i kontakt i en rörelse härnäst. Ireton avser inte låta det ske utan stormar ner för sluttningen då tillfället ges. Ruperts kavalleri lyckas nästan undantagslöst rida till motchock. Tack vare Iretons numerära överlägsenhet så lyckas hans andra linje nästan utradera Rupers flygel, men den bristande disciplinen vi sett gör sig påmind och hela fem av hans enheter upplöses till enskilda rövare som förföljer flyende och plundrar fångar. Han har lite krut kvar.






Den fortsatta striden mellan Ireton och Rupert gör att båda nästan försvinner helt. Karl XI och Lund gör sig påmint som fenomen. Cromwell rider ner de rojalistiska lätta musketerarna men bara med besvär. Initialt biter de ifrån sig bra och slår tillbaka anfallen med sina muskötkolvar och värjor. Astley kastar om sitt kavalleri för att möta flankhotet och hans bakre infanterilinje gör helt om och marscherar tillbaka upp för sluttningen.