A FROZEN HELL - Teknisk hjälp från Norrlandsingenjörer.

Startat av A F, 24 februari 2006 kl. 13:24:55

Föregående ämne - Nästa ämne

0 Medlemmar och 2 Gäster tittar på detta ämne.

A F

Vi är ett par gubbar som försöker reda ut The Gamer's största fiasko nånsin A FROZEN HELL.

Så: lappkrigarfrågor.

• Arteld mot is.  Det drullar ner en hel del 75 och 120 mm på isen i AFH. Om vi utgår från premissen att det varit minusgrader i minst tre veckor så är isen flera decimeter tjock. Hur känslig är denna för granater? Blir det inträngningsbrisad i tjock is? Berätta - helst från egna erfarenheter - tack.

• Det finns ett par ganska långa (+50m, uppskattningsvis) broar över sjöpass på kartan, båda på huvudvägen som jag skattar till sämre länsväg av 1930-talsmodell. De har inga former av spann. Hur kan dessa vara byggda?

• Sen kan ju alla som vet nått om finsk artillerihantering på regementsnivå 1939-40 räcka upp handen.

sfclinken

#1
Citat från: "Anders Fager"Vi är ett par gubbar som försöker reda ut The Gamer's största fiasko nånsin A FROZEN HELL.

Så: lappkrigarfrågor.

• Arteld mot is.  Det drullar ner en hel del 75 och 120 mm på isen i AFH. Om vi utgår från premissen att det varit minusgrader i minst tre veckor så är isen flera decimeter tjock. Hur känslig är denna för granater? Blir det inträngningsbrisad i tjock is? Berätta - helst från egna erfarenheter - tack.


Som före detta artillerist har jag levererat både 105 mm och 155 mm granater i alla dess former. Dessutom ett otal 120 mm granater från Granatbortkastare.

Det hela hänger på hur du temperar tändröret. Samt vilken typ av tändrör du har. De vanligaste tändrören kan du tempera till "ögonblickbrisad" alternativt "inträngningsbrisad". Med "ögonblickbrisad" skulle effekten på isen, underförutsätttning att den är så tjock som du säger högst troligt bli ringa. Dvs att bärigheten säkerligen kan påverkas men inte så den skulle ge någon effekt för fotsoldater. Dock med nyttjandet av inträngningsbrisad på c:a 0,4 sek så skulle isen rämna eftersom granaten skulle tränga ned under alternativt mitt i isen. Med hjälp av tidrör/zonrör så kan du få granaten till att explodera i luften ovanför och därigenom för bra mycket större effekt på oskyddad marktupp under, men ingen effekt på isen.

Sen är frågan vilken typ av tändrör man hade tillgång till.....

GMY Peter
GMY Peter

"Though I fly through the Valley of the Shadow of Death, I will fear no Evil for I am at 80 000 feet and climbing...  www.sleddriver.com "

totte30

#2
Citat från: "Anders Fager"• Det finns ett par ganska långa (+50m, uppskattningsvis) broar över sjöpass på kartan, båda på huvudvägen som jag skattar till sämre länsväg av 1930-talsmodell. De har inga former av spann. Hur kan dessa vara byggda?

.

Följande länk visar ett hundratal broar i Sverige, varav flertalet före 1930

http://www.vv.se/filer/publikationer/be ... 05_151.pdf


Thomas
Spelar:  Clash of Giants II

Andreas Lundin

#3
Jag har sprängt is (ingenjörofficer). Man måste under isen med sprängladdningen för att få någon nämnvärd effekt. Sprängladdningarna måste också vara relativt stora. Jag orkar inte gräva fram FältarbR Spräng, men däri finns tabeller, tror jag.

Jag tror liksom föregående talare att is inte tar någon särskild skada från artilleri. Ligger det dessutom några decimeter snö ovanpå...
Funderar mest på (spelar mindre): Europa Universalis. Mud & Blood. 1914: Twilight in the East

A F

Har du observerat intängningsbrisad mot tjock (3-4 dm +) is nån gång? För inträngningsbrisad måste vara det enda som är intressant i det här sammahanget, nichtwahr?

Känner du till något om vilka typer av granater som var vanligast under VK2? Vad är urmodern?

A F

#5
Citat från: "Andreas Lundin"Man måste under isen med sprängladdningen för att få någon nämnvärd effekt. Sprängladdningarna måste också vara relativt stora.

"Under isen?" Menar du att du borrar dig ner och sen pular ner burkladdning eller dylikt? Sicket jobb.

Någon praktisk erfarenhet av hur fort skador på is "läker" om det är ordentligt kallt?

Andreas Lundin

#6
nix. ingen aning.


dessutom. om det är jävligt kallt borde inte isen frysa igen på ett par-tre timmar?
Funderar mest på (spelar mindre): Europa Universalis. Mud & Blood. 1914: Twilight in the East

sfclinken

#7
Tja, granaten i sig har inte utvecklats så värst mycket. Det som utvecklats är som sagt tändrören. Zonrör fanns säkerligen inte. Men både tidrör och vanliga anslagsrör med fördröjning fanns alldeles säkert. Det intressanta med inträngningsbrisaden är att man måste ju se till att granaten briserar antingen i isen alternativt precis när den lämnar annars skulle jag tro att verkan om inte helt så i allafall nära nog blir obefintlig. Eftersom isen har en förmåga att resa sig och skicka kraften utefter undersidan.

GMY Peter
GMY Peter

"Though I fly through the Valley of the Shadow of Death, I will fear no Evil for I am at 80 000 feet and climbing...  www.sleddriver.com "

A F

#8
Citat från: "Andreas Lundin"dessutom. om det är jävligt kallt borde inte isen frysa igen på ett par-tre timmar?

Jo. Man tycker ju det.

sfclinken

#9
Citat från: "Andreas Lundin"dessutom. om det är jävligt kallt borde inte isen frysa igen på ett par-tre timmar?

Min tanke också. Dessutom så räcker det inte med att par pjäser som lobbar iväg granater. En bataljon 105 mm så drar iväg 3 eldstötar får en verkansyta som en fotbollsplan. Men det är splitterverkan från ögonblicksbrisader. Ska du riva upp is för att hindra framryckning måste du skjuta bra mycket mer än så. Dessutom ska du ha beräknat is tjockleken iförväg för att inträngningen ska bli korrekt. Ammunitions åtgången borde bli avsevärd.

Det känns som att hela projektet faller på sin egen rimlighet...Men det är bara min tanke.

Det är effektivare att landa ner vanliga spränggranater med ögonblicksbrisad. Skyddet lär ju vara begränsat på isen.....

GMY Peter
GMY Peter

"Though I fly through the Valley of the Shadow of Death, I will fear no Evil for I am at 80 000 feet and climbing...  www.sleddriver.com "

Andreas Lundin

#10
..
CiteraDet är effektivare att landa ner vanliga spränggranater med ögonblicksbrisad. Skyddet lär ju vara begränsat på isen.....

Vill man förstöra isen får man nog göra det man alltid gjort när man står inför de svåraste uppgifterna... skicka in ingenjörerna! Tuffaste soldaterna -  för alla uppgifter.
Funderar mest på (spelar mindre): Europa Universalis. Mud & Blood. 1914: Twilight in the East

A F

#11
Citat från: "sfclinken"Det känns som att hela projektet faller på sin egen rimlighet...Men det är bara min tanke.

Projektet "skjuta sönder isen" är nog stendött.

Holmgren

#12
Citat från: "Anders Fager"Vi är ett par gubbar som försöker reda ut The Gamer's största fiasko nånsin A FROZEN HELL.

Förvisso en smula off-topic, men jag blir nyfiken på formuleringen "största fiasko nånsin". Berätta, berätta!
Det var inte bättre förr, det är nu det är sämre!

tinG

Citat från: "Holmgren"...//"största fiasko nånsin". Berätta, berätta!
it's a loooooong story.

AFH var ett mycket efterlängtat spel som fick ligga och surna till i D. Essig's skrivbordslåda för länge, säg 5+ år innan han plötsligt drog fram det och skickade det till tryckpressarna utan att låta speltesta det!

Jag skriver under på tituleringen "största fiasko nånsin" - en STOR besvikelse och det klart svagaste kortet i TCS. Jag är dock övertygad om att Lee Forester m.fl kommer att "fixa till" AFH... Så KÖP! KÖP! KÖP! medan ni kan!

TCS 4.07+ är heta och jag ser fram emot att återupptäcka hela TCS-serien inom kort!

Jonas

ps. Jag tänkte börja med GD'40 mot Morgan efter vårt evighetslånga Ardennes'44 ner på Ylva
Never interrupt your enemy when he is making a mistake.
-- Napoleon Bonaparte

A F

Citat från: "tinG"
Citat från: "Holmgren"...//"största fiasko nånsin". Berätta, berätta!
it's a loooooong story.

Utgivningen sammanfaller med Dean Essigs flygkrash och att han ungefär samtidigt gick i väggen samordningsmässigt. Han hade fem olika serier som drog åt olika håll och dessutom en firma att driva.

AFH och Aspern-Essling var nog de produkter som tog mest stryk. Det var ganska många underliga korrmissar i flera spel ocskå. Honchosystemet som instiftades efter denna svåra era löste i stort sätt problemen.