[Strv102r]

Efter GMTs North Afrika 41 är det detta i pipe linen. Ett udda system. Ska bli intressant. Handlar om en jämfört med North Afrika 41 mindre drabbning när tyskarna ska återta Halfaya-passet som den i övrigt misslyckade Operation Brevity (för att undsätta det inringade Tobruk) lämnat i brittiska händer.

[Strv102r]

Exempel på brickor. Ja. Jo. De duger väl fint.

[Strv102r]

Kartan. Ja, öken liksom.

[Strv102r]

Spelet handlar om en ett anfall med del av pansardivision i maj 1941 mot Halfaya-passet som är i brittiska händer efter den i övrigt misslyckade brittiska operation Brevity som syftade till att undsätta det av tyskarna belägrade Tobruk, som alltså ligger en bra bit ner till höger av kartan.

Brittisk gruppering klar. Nedan med förtydliganden. Britterna har en skyttebataljon och en haubitsbataljon med 25 lbs-pjäser. Dessutom en stridsvagnsbataljon med Matilda II vagnar, Tyvärr bara med vagnar till två svaga kompanier, så ett kompani är ett tomt skal med personal som inväntar vagnar.

Spelet har en ovanlig men intressant mekanism. Varje bricka, pluton för britterna och kompani för tyskarna (i huvudsak) har en maxstyrka. Fullt utrustad, fullt bemannad, fullt uppfylld med allt. Sedan får varje sida ett antal stridsvärdespoäng varav ett visst antal måste förläggas till trossarna. Resten fördelas som man vill. Och det räcker inte för att få allt på full stryka. Inte i närheten. Valet sker dolt för motståndaren. Jag valde att ge pv- (2 lbs) och lv (40 mm Bofors m/36) plutonerna fullt och skyttekompanierna i Halfayapasset (där bataljonsstaben och bataljonsresurserna också är) och i oasen uppe till höger (nere i sydväst då norr är neråt på bilden) fullt. De två övriga skyttekompanierna gav jag halv styrka. Och som sagt två svaga Matilda II kompanier med 7-9 vagnar vardera. Haubitsbataljonen fick 0 då jag prioriterade pv och stridsvagnar då tysken har ett stridsvagnsregemente. Däremot satte jag två trossbilar med haubitsarna så de kan fylla upp vid spelets början. Lätt att tolka som att am varit slut och att ny precis anlänt vid spelstart.

Tysken kommer in från norr, dvs i nederkant, med en motoriserad skyttebataljon GT1, och sedan tar det ett tag innan han får in stridsvagnar och annat mög.

[Strv102r]

Kampfgruppe Bach, en motoriserad skyttebataljon, anländer från norr i vänstra delen av kartan och kör direkt till Halfaya-passets mynning. Här hade det varit kul att kunna dra i med en saftig spärr med haubitsbataljonen, men visst ja, den hade ju ingen ammunition.. 







Utfallet blir att två kompanier och batstaben tar passets mynning medan britterna som flankerar terrängen framför passet nedkämpas eller jagas bakåt i den klippiga terrängen.







Britterna drar bort skytteplutonerna som försvarar västra flanken på passet, men lämnar 2 lbs och 40 mm pjäserna, för att förstärka striden i passet. Det närmsta stridsvagnskompaniet rör sig mot den tyska bataljonens rygg.

[Strv102r]

Tyskarna fortsätter anfallet in i passet, men träffas nu av haubitsbataljonens eld som nedhåller täten. Matilda II stridsvagnarna (spelet skiljer inte på de vagnar som har 2 lbs pv-pjäs utan spränggranat, och versionen med en haubits med bara spränggranat) breddgrupperar och börjar bekämpa tyskarna på några hundra meters håll utanför passet, med mer än bara täten. Måttligt utfall.






Tyskarna kämpar för att komma bort från den öppna ytan, men täten träffas av ett motanfall som nedkämpar den. Den tyska bataljonen visar sig bara ligga på ca 50% av normerad styrka i genomsnitt. Det börjar bli desperat för tyskarna.






Tyskarna nedkämpar den motanfallande täten i passet. men i övrigt är den övergripande situationen inte så gynnsam. De har tappat drygt halva styrkan de började med, men också tagit bort drygt ett brittiskt kompani.






I det läget anländer Kampfgruppe Cramer, en stridsvagnsbataljon, med tre kompanier. Två kompanier har dock dåligt underhållsläge. De brittiska stridsvagnarna gör helt om och rör sig mot det närmsta kompaniet, medan artilleriet nedhåller tyskarna i passets mynning. Det brittiska stridsvagnskompaniets tross rör sig snabbt som attan till kompaniet som inte har något stridsvärde med den lilla ammunition det begränsade bränsle som finns för att få någon enstaka vagn som kanske finns i stridbart skick. Det blir två vagnar av det.

[Strv102r]

Rättelse. Cramer är inte en bataljon, utan ett regemente. Cramers vänstra bataljon låter de två Pz IIIH kompanierna (med 24 rullande vagnar) ta striden med de 9 Matilda II på 800 meters avstånd. Enstaka vagn på båda sidor slås ut. Pz IV och Pz II delarna hålls bakom då de inte bidrar med något i den striden. De två högra bataljonerna, båda med dåligt underhålläge, rör sig söderut (uppåt på bilden) mot kartans mitt. Bakom Cramers vänstra bataljon anländer kampfgruppe Knabe som består av en MC-bataljon med ett PAK 38 (50 mm/L60, bäst pjäs i spelet) kompani underställt. Dessutom en 10,5 cm haubitsbataljon.






PAK 38 har räckvidd som gör att de kan bekämpa de brittiska stridsvagnarna utan att dessa kan skjuta tillbaka, så det brittiska artilleriet får ta hand om dem, och lyckas nedhålla dem. I övrigt en massa skjutande med 50 mm/L42 mot 2 lbs utan jättespektakulära resultat. Cramers två högra bataljoner låter sina Pz IIIH kompanier breddgruppera för att ta fajten med det mittre Matildakompaniet (som alltså knappt finns).

[Strv102r]

I centern märks det snabbt att det inte var så många brittiska stridsvagnar som tyskarna trott. Cramers två bataljoner rör sig åt väster/höger under fortsatt strid med de två(!) vagnar som finns där. Uppe i sydöstra hörnet finns kampfgruppe Wechmar, en styrka om ett pansarbilskompani, ett MC-kompani, understödskompani samt ingenjörspluton och lite stabsdelar. De bedöms inte rå på britterna i oasen ensamma så de väntar. I öster fortsätter striden mellan Cramers bataljon och Knabes Pv-kompani och britternas stridsvagnar. Den ena tyska stridsvagnsbataljonen låter Pz IV och Pz II kompanierna ta strid med pansarvärnstropparna och luftvärnet i klipporna på tyskarnas höger. Pz IV lyckas nedhålla luftvärnet, men Pz II skjuter bort pansarvärnet helt, till en kostnad så klart. Tyskarna drabbas också av mekaniska bortfall på flera ställen efter den långa marschen från utgångsgrupperingen till Halfaya-området. Ca 10 vagnar totalt har hittills fallit bort pga det.






Tyskarna lämnar två Pz IIIH kompanier för att fortsätta striden med den kvarvarande Matilda, som rör sig ner till vägen mellan oasen och Halfaya-passet. Sedan anfaller man oasen från två motsatta håll med resten av cramers två bataljoner och Wechmar från sydväst. När man går in i närstrid blir utfallen mer radikala, och britterna biter för all del i från sig, men med 2½ tyska bataljoner mot ett skyttekompani och 5 Matilda vagnar är det snabbt över. Mindre brittisk del viker söderut. Resten nedkämpas/kapitulerar. Tyskarna trycker nu på även i öster efter att ha reducerat britterna till enstaka vagnar. på korta håll nedkämpas britterna utom en vagn som viker in i en ravin. Kontakt uppnås med Bach som legat lågt.






Bach återupptar anfallet in i passet, men slås tillbaka. I övrigt rensar tyskarna vägen. Nu återstår passet!

Men tiden är ute! Och utan att ha tagit mer av passet vinner tysken inte.

Lärdom. Gör Bach starkare. Anfall mer aggressivt i närstrid.

Fantastisk situation att spela på. Enkelt snabbspelat system när man är i gång. Ovant med att dela ut stridsvärde innan spelet, men det funkar faktiskt bra!