[Strv102r]

Temat Barbarossa fortsätter. Då ska vi prova detta.

[Strv102r]

Brickorna är de som vi vant oss med i TCS efter de första spelen.

[Strv102r]

Utgångsläget i scenariot 22 oktober. 4 pansardivisionens tät, 12 skytteregementets två bataljpner, ska bryta sig ut ur Mtsensk och ta byn som ligger längs vitvägen som går till Tula. De två tysdka bataljonerna är förstärkta med vars en pv-tropp PAK 38 50 mm pjäser och understöds av två 10,5 cm haubitsbataljoner.

Ryssarna har två bataljoner ur 10 gardesskytteregementet, 6 gardesskyttedivisionen, i förberedda ställningar understödda av tunga granatkastare och två bataljoner 7,62 cm haubitsar vars eldledare finns bakom skyttebataljonerna. Skyttebataljonerna är förstärkta med 45 mm pvpjäser och understödspjäser. De är grupperade enligt rysk doktrin med två kompanier i främre ställning och ett i bakre.






Tyskarna inleder med attII-12 skjuter på 3-10 mest södra del och får ovanligt bra verkan av elden. Bataljonens granatkastare försöker skärma av den ryska centern och rör4elsen framåt startar. I norr anfaller I-12 i en rund rörelse och även där avskärmar bataljonens egna granatkastare den ryska centern. Övriga understödsdelar, 7,5 cm understödspjäser och tyngre ksp-troppar grupperar centralt som understödsbas. I-12 skjuter ännu inget artilleri.

Den tyska planen är väl bra med hänsyn till situationen i spelet. Kartavgränsingen skapar säkra flanker i norr och söder, vilket är ohistoriskt, då det fanns ryska förband nedgrävda även där som kunde skjuta inåt.

Hade dessa behövt tas häsnysn till hade nog nedanstående varit en bättre idé, att anfalla i centern och avskärma flankerna. Som tyskarna gjorde historiskt. Inte för att det lyckades ändå att anfalla två nedgrävda gardesbataljoner bakom mineringar frontalt med två bataljoner.










Nåväl. Nu är scenariot som det är. Och så ser det ut efter GT1.








GT 2 inleds med att tre rotar Ju-87b anfaller vad som sannolikt är II-12 anfallsmål.






Efter 40 minuter, 2 GT, har de tyska täterna nått minfälten och börjar förbereda sig för att bryta sig genom dem. Tyskt artilleri beskjuter nu båda anfallsmålen. Ryssarna har skjutit spärreld med sitt artilleri och finkalibrigt, men har inte hejdat anfallet, mer än att de orsakar lite förluster och har tvingat några plutoner i skydd.

[jerry]

Spelar ni med orderskrivning, eller utan.. ?

[Strv102r]

Spelar ni med orderskrivning, eller utan.. ?

Med.

[Strv102r]

II-12 börjar bryta mineringarna under eldgivning och det går osannolikt smidigt! Tätkompaniet bryter vars en genomgång. Det har haft turen att vara skymda av höjdens krön så den ryska artillerispärren läggs inte över dem utan över bakre delar i bataljonen. I-12 lyckas sämre och bryter bara en genomgång.






I-12 anfaller in i närstrid och tar den ryska närmaste ställningen när de nästa nedkämpade ryska försvararna viker bakåt, vilket öppnar för bakre delars anfall genom hålet.





Med tre genomgångar brutna och en rysk ställning tömd av artillerield, en pv-pjäs och en understödspjäs övergivna när serviserna och en kspomgång vek, så anfaller bakre delar av II-12 genom de främre, som understöder, in i närstrid på tre ställen. Närstriden blir ytterst hård men ryssarna lyckas kasta tillbaka tyskarna i två fall, trots nästan helt nedkämpade försvarare. Tyskarna tillfogar större förluster, men gardisterna har uppenbarligen starkare stridsvilja då tyskarna viker i två fall. I det tredje nedkämpas ryssarna. "Hålet" är nu två hex brett.

Ryssarna har bara artilleriammunition till en bataljonseldstöt, medan tyskarna har till en till varje bataljon.

[Profit]

Hmm... jag förstår vad du menar... maken till "edge of the world syndrome" får man leta efter...

[Strv102r]

Tysken börjar slå orderimplementeringslag. Någon av bataljonerna anser uppenbarligen sig ha löst uppgiften och vill utlösa sin beredduppgift.



I-12 börjar jobba med att rulla upp den ryska linjen från norr. Det bakre ryska skyttekompaniet inleder ett motanfall.






II-12 gör likaledes men hejdas, men man lyckas nedkämpa ryssarna längs i söder. Även här går ryssarna till motanfall, men med två plutoner ur främre linjens norra delar.






I-12 grupperar för försvar av taget anfallsmål i östra delen, men fortsätter tugga sig fram söderut i den ryska linjen. Det ryska anfallet övergår till försvar för att hindra fortsatt tyskt anfall.






II-12 hejdas fortfarande i sina försök att rulla upp den ryska linjen. Det ryska motanfallet grupperar.

[Strv102r]

Båda de tyska bataljonerna verkar i huvudsak vara nöjda med den terräng de tagit, men slår för orderimplementering samtidigt som ksp-tropparna ur understödskompaniet grupperas fram tillsammans med understödspjäserna. Jag förstår det som att de tagit sina förstahandsmål och nu grupperar fram för att med huvuddel fortsätta mot byn längs vägen. Sannolikt stannar ett kompani, kanske förstärkt med ksp-tropparna ur understödskompaniet, för att skydda genombrottet, men resten går vidare. Vad kan jag göra som ryss. Tysken jag haft osannolik tur med utfallet av sin eld, konsekvent så, så jag har rejäla förluster. Anfall för att återta terrängen är inte att tänka på i synnerhet då jag inte har mer än en bataljonseldstöt kvar av artilleriammunitionen.  Återstår att dra ur. Då behöver jag skriva en move-order som säger att bakre kompanier ska understödja främre kompaniers (som ha ca 50% förluster) rörelse bakot till byn, eller var jag nu beslutar mig för. Det är fyra GT kvar. Ingen idé med min order rating.






Två rotar Ju-87B anfaller det norra motanfallande kompaniet, som avslutat sitt anfall för all del.






Mina granatkastare, i synnerhet de tunga, ger bra verkan på I-12 som försvarar tagen terräng i väntan på framåt mot nästa mål. Även II-12 får smaka på ryska gurkor. I-12 får dessutom en smäll av min sista artilleriskjutning.






Hoppla! Mina tunga gurkor är tydligen ett problem i hans ögon.






I-12 skjuter med sina bataljonsgurkor (8cm) på mitt en gång motanfallande kompani, med en tropp mot varje pluton. Det går oväntat bra så klart. Nu är det ganska dukat för att fortsätta anfallet.






Så även i söder hos II-12. Dock finns det bakre ryska gardesskyttekompaniet kvar i sina ställningar som ligger rakt i vägen för honom.

Men det blir inga förnyade anfall innan den feta slynan ylar. Slutläget som ovan.

Tysken har lyckats oändligt mycket bättre än historiskt. Då gav de upp ganska och återgick till UFA. Men inte tagit något av de geografiska målen längs huvudvägen. Soviet Minor som historiskt. Fast det känns inte så. Ett par GT till så hade det nog blivit en Smashing German Victory.

Det var det lilla scenariot med händelserna 22 oktober. Nu det stora scenariot med förloppet 23-24 oktober. Då kommer nog ordersystemet få större betydelse.

[Strv102r]

Utgångsläget den 23 oktober kl 07:00. I och II-12 är tillbaka i sina utgångslägen. De har fått sällskap av I-33. II-12 och I-33 är förstärkta med vars ett pionjärkompani, och I och II-12 har sina PAK 38 pjäser från regementet kvar. Understödet är fortfarande 2 10,5 cm haubitsbataljoner, men nu också ett 21 cm kanonbatteri

Ryssen har förutom nu hela 10 gardesskytteregementet också en bataljon ur 201 luftburna brigaden, 5 luftburna kåren, och i bakre området 2 bataljoner ur 4 gardesskytteregementet. Understödet är 4 7,62 cm haubitsbataljoner, men två av dem har sina eldledare i det centrala området vilket gör att de får svårt att verka initialt.

Tyskens uppgift är att öppna landsvägen och järnvägen från Mtsensk mot Tula.

Mina förband försvarar alla förberedda ställningar. 1-201 ska vid tyskt genombrott falla tillbaka till höjden bakom sin gruppering som markeras med en gul rektangel. Deras beredduppgift är att försvara den höjden, och ordern/förberedelsearbetet för det påbörjas vid spelstart. 10 reg har motsv orderläge.

[Strv102r]

I-33 rör sig framåt på kompanikolonner. Ingen indirekt eld understödjer. Ännu i alla fall.






Längre västerut, nordväst om I-12, skjuter en haubitsbataljon batterivis mot tre nästen i linjen nära brunvägen. Den andra haubitsbataljonen och I-12 gurkor ska skjuta rökbälten öster resp väster om detta, men det blir kattskit av det helt och hållet. I-12 rör sig inte. Kanske för att röken blev så urusel.






I-33 grupperar fram två PAK 36 och understödskompaniets ksp-troppar. Skyttekompanierna gör halt bakom dessa.






Rökskjutningarna fortsätter vara dåliga, och även spränggranatselden ger blygsam utdelning, men I-12 rör sig ändå framåt. Rysk ksp-eld visar dock snabbt att det är rätt dödfött då täten omedelbart nedhålls.






Två rotar JU-87B anfaller.






I-33 rör sig inte alls längre, men börjar slå för orderimplementering. Sannolikt har de haft en ren "move"-order hittills.

I-12 fortsätter anfallet och nu tar sig rökskjutningarna. Ryska ksp fortsätter vara besvärliga.

[Strv102r]

När det gått en timme så har I-12 fått fram en pluton som kan börja bryta en genomgång i mineringarna. Ett kompani har gått i understödställning för att med direkt eld understödja minbrytningen och andra kompaniers framryckning. Båda haubitsbataljonerna skjuter kraftsamlat på vars ett motståndsnäste och ytterligare två rotar Ju-87b är på väg in.

[Strv102r]

Det skulle ju kunnat bli riktigt bra. Stukas, bataljonsskjutningar med haubist, ett kompani som skjuter direktriktat understöd...

Men nej.

Det tyska artilleriet får begränsad verkan på de nedgrävda ryssarna, störtbombarna hittar inte målen (eller anser att de är för nära egen trupp) och även om den ryska artillerispärren uteblir så är den ryska granatkastare skrämmande effektiv, och med finkal-elden försvinner huvuddelen av det direktriktade understödet också. Det blir inget bra helt enkelt.

Se nedan för utfallet.



Plutonen som i läge för att minbryta tappar nästan allt stridsvärde i gurk-elden. De plutonerna som kom bakifrån tar sig fram till minlinjerna bara för att bli nedhållna av ksp och ta förluster. Någon pluton flyr.






Tysken suckar över skillnaden i utfall (tärningar) jämfört med förra scenariot, och beslutar att kasta in handduken. Mission Failure. Rök skjuts för att skydda urdragningen, och det går så klart ganska bra.  Tyskarna rör sig längs vägen bakåt igen.







Snart tillbaka i Mtsensk.

Ingen bra början. Men bara början.

[Strv102r]

Nu skriver tysken ihop tre nya op sheets/ordrar. Sedan går det en timme speltid, 3 GT, då inget händer utom implementeringslag för tysken och klockan är 10:00 i spelet. Kl 10:00 så ser man på honom att ett högt slag nog medgav att det börjar hända något, och han meddelar att det är lagom att bryta för dagen där. Underförstått, nu kommer det hända en massa så nästa GT kommer ta tid och det har vi inte längre just nu.

Jag gissar att det är I-33 som ska anfalla. Frågan är bara i vilken riktning?

[Strv102r]

Vad I-33 än ska göra så inleds det kraftfullt med understöd av två haubitsbataljoner 10,5 cm, ett batteri 21 cm och tre Ju-87b rotar.






Utfallet är nog en besvikelse. I-33 står still.






Insatsen upprepas. Och med snabbeld med 10,5 bataljonerna. Inte mycket bättre ur nedhållningssynpunkt, men en del förluster blev det. I-33 skyttekompanier rör sig framåt genom understödsställningen.






De tyska gurkorna jagar bort en fallskärmsjägarpluton ur främre linjen. Ett avskärmande rökbälte kommer på plats och I-33 rör sig över den öppna ytan genom ryska artillerispärrar, som dock gör att förbanden glesas ut när vissa plutoner går i skydd och andra fortsätter. Huvuddelen av ett skyttekompani når fram till det kvarvarande södra motståndsnästet i fruktodlingen, även om de tvingas i skydd där till del.






Zoomar man ut lite ser man att II-12 rör sig in bakom I-33.






Med kraftigt finkalibrigt understöd från de främsta två plutonerna och en ksp-tropp stormar två plutoner det ryska motståndsnästet. I utdragen närstrid nedkämpas ryssarna men de tyska plutonerna är illa medfarna. De två tyska PAK 36 pjäserna bröstar upp och grupperar fram. Samtidigt rör sig de fyra ryska BT-7 stridsvagnarna framåt för att kunna börja bekämpa tyskarna på fältet.