[Elias Nordling]

Speltestar Napoleonregler via Zun Tzu och Chariots of Fire via Vassal, och ska snart försöka mig på Fields of Fire via Vassal. Jag fick akuta cravings efter att spela färdiga spel med riktiga brickor och hexer, och med litet klurande lyckades jag hitta på ett nytt bebissäkert och trasiga-knäanpassat spelbord. Först ut var Greater East Asia War från senaste numret av Strategy & Tactics systertidning World at War.

Spelet är av Joe Miranda, och täcker det japanska fastlandskriget under andra världskriget, plus Nederländska Ostindien och Taiwan, alltså den del av stillahavskriget som inte involverar sjöslag och amerikaner i nämnvärd utsträckning.

Systemet är baserat på det som användes i Twilight of the Ottomans, med inslag av Vinegar Joe's War, bägge ur S&T. Bägge dessa var för övrigt utmärkta spel. Själva motorn i systemet är att bägge sidor får segerpoäng för städer de håller, som de köper förstärkningar för. Förlorade trupper kostar också poäng. Förrådsenheter är centrala, man kan visserligen kriga utan dem, men har man en bunt sådana kan man attackera fler gånger per omgång, och med större styrka. Men då går det åt en hel bunt, de kostar att köpa, och man är begränsad till de 8 per sida som finns i spelet. Det leder till perioder av logistisk uppbyggnad och krav på att planera framåt.

Spelet är lätt att få grepp om, men nog så klurigt att spela bra, och det finns gott om beslut att fatta på bägge sidor. På nätet kan man hitta en del optional rules som inte fick plats i reglerna. Spelet funkar bra utan dem, men slumphändelser och ytterligare sätt att använda flyg och förråd på tillför en del. Man har aviserat extrabrickor som expanderar spelet ytterligare i kommande nummer av tidningen.

Jämfört med Twilight of the Ottomans känns det inte som om spelarna är lika stressade över risken att poängen ska falla under noll och leda till automatisk förlust, men det är också min enda invändning så här långt. Jag ger spelet en fyra.

Så här ser det ut:

[BigPapaBear]

Ser piffigt ut. Blir lite sugen.