[Strv102r]

DAK anfaller söderigrån mot TOBRUK och maffian från nordväst mot EL ADEM. Nu inleder fienden en serie tärningslag som är sanslösa.  2 pansardiv reduceras till ett step kvar per brigad. Bara 10, 11 och 12. kaDen nyaanlända Trieste divisionen rullar över 1SA på 1-1 och det blir bara en reducerad brigad kvar! Huvuddelen av 8. armén ser ut att inringas söder om TOBRUK. Fienden har även öppnat vägskälet som var så kritiskt för hans logistik.

Jag gör allt för att bryta mig ur vilket också lyckas. men det ser illa ut helhetsmässigt.

[Strv102r]

Det faktum att jag fortfarande satt på vägskälet BIR EL GUBI begränsade hunnernas förmåga att agera längre österut och tillät mig att dra ur och rädda divisionerna som höll på att inneslutas. TOBRUK är befäst och starkt försvarat samt med tillräcklig förmåga att tillföra underhåll över sjön.

[Strv102r]

Hunnen fortsätter att slå rent osannolikt bra! 4 indiska blir nästan helt slaget och BARDIA tas. En 1-2 mot TOBRUK ger mig 4 steploss!

Jag lyckas rädda förbanden över gränsen in i Egypten och ett motanfall mot 21Pz slår nästan divisionen fullständigt. Alltid något...

[Strv102r]

Hunnen anfaller 7 AU som med nöd och näppe kommer undan. Fienden är lite försiktig vilket medger att jag lyckas rädda alla förband från gränsen. Kanke 21Pz misshandel spökar i fiendens tankar? Min gruppering syftar till att avskräcka från att försöka omfatta mig söderifrån och inringa mig väster om den nu utbyggda EL ALAMEIN ställningen. Först för sent ser jag att jag istället öppnat en möjlighet för en mycket offensiv fiende att med overruns, anfall och ny overrun köra över 4 indiska, ta MERSA MATRUH och sedan nå EL ALAMEIN. Så som fienden slagit tärning hittills är det inte en osannolikhet, ja rent statisktiskt är det ju det, men ni förstår vad jag menar.

[Strv102r]

Fienden fortsätter vara försiktig. 4 indiska får en smäll men jag kan åter dra ur i stort sett intakt. EL ALAMEIN-ställningen med alla fortifikationer och minfält känns trygg!

[sfclinken]

... med alla fortifikationer och minfält känns trygg!

Oj, ett ord som skall användas med försiktighet. "Känns trygg..."

[Strv102r]

Fienden avvaktar att bygga upp en främre underhållsbas för att kunna ha mer än tre divisioner öster om MERSA MATRUH. Hans gruppering ger mig en möjlighet... Jag väljer att agera preventivt för att bryta hans anfallskraft tidigt och hinna med att ta tillbaka TOBRUK innan spelet är slut. Jag omfattar honom söderifrån med mina pansarförband men drabbas av motsatsen till fiendens tärningstur. Jag slår bara 3 och 4! Ariete tar en del stryk ändå och viker men jag får mer pingel än jag trodde.

[Strv102r]

Min räd utvecklar sig till ett storskaligt slag söder MERSA MATRUH! Fienden gör ett motanfall mot 1pansardiv som nästan utraderas men jag får en möjlighet att åter ge Ariete smällar. Men jag slår ännu sämre än förra rundan! De nyanlända 9 pansarbrig och 161 indiska tar stora förluster. Ariete är en elitdivision! Jag lyckas återta själva MERSA MATRUH.

[Strv102r]

Slaget går vidare. Jag tar mycket stryk, men tysken få en del också. 15Pz är rejält nednött så jag vågar sätta in en del infanteridivisioner från bakre ställningar då dessa delvis ersätts av nya förband. 15Pz ligger risigt till nu...

[Sten Ekedahl]

Åtskilligt med friktioner i kampanjen, ser jag.  

[Strv102r]

Fienden försöker inringa mig med DAKs småenheter och Trieste. Bristen på underhåll och mina motanfall från EL ALAMEIN medför dock att dessa förband nästan helt slås. bara en Kspbataljon från DAK överlever reducerad. Dessutom lyckas jag helt slå 15Pz. Typiskt nog anländer just då den delvis återuppbyggda 21Pz...

[Strv102r]

Förlusten av 15Pz och Trieste bryter fiendens vilja! han drar sig bakåt ända till BARDIA. Jag följer efter och lyckas även ta BARDIA. Nu anländer även 164 Infdiv till DAK.

[Strv102r]

Nu drabbar ett missförstånd oss vad gäller segervillkoren. Det är tre GT kvar. Fientlig sudden death seger är omöjlig. För att jag ska vinna ska jag ha MERSA MATRUH (check), BARDIA (check) och TOBRUK. Fienden hade tänkt att dra sig längre västerut då TOBRUK inte hade något egensyfte för honom, men segervillkoren får honom att kraftsamla på att hålla TOBRUK och föra dit underhåll samt fallskärmsbrigaden Ramke, fallskärmsdivisionen Folgore och en infdiv.

 

Jag kontrar genom att skocka pansaret mot EL AGEILA. På vägen dit finns det en logistikbas som 7 pansar tar intakt vilket medger för mig att vidmakthålla motsvarande 10 brigader där i ett par drag.

Detta känns konstigt. Kan han förhindra mig att vinna genom att låta sig bli inringad i TOBRUK och hålla en månad till eller två? Helt ohistoriskt och operativt vansinnigt!

Problemet är att tysken kan vinna genom att hålla TOBRUK (check) och BENGHAZI (check) och BARDIA vilket vi missade. Hans plan att dra sig bakåt mot BENGHAZI hade funkat om han nöjt sig med att få oavgjort vilket det blir om ingen av oss uppnår villkoren ovan, exvis om han håller TOBRUK eller BENGHAZI. Båda ger samma spelresultat men Bengazi är ju ett vettigare alternativ. Nåväl. Nu är det som det är. Han hade kunnat göra på det andra sättet med samma spelutfall.

[Strv102r]

Suddig bild... Som synes är tysken inringad i TOBRUK men han har underhåll till att klara sig i flera rundor till. Jag har tagit BENGAZI. Dessutom mulade jag ARIETE som hamnat lite fel utan reträttvägar vid pallkanten.

Om vi läst segervillkoren rätt hade han istället retirerat och hållit BENGAZI och skyddat sina underhållslinjer, men det hade gett samma resultat i spelet. Oavgjort.

[Strv102r]

Med någon veckas distans är det här ett av de bättre SCS spelen. Motspelaren skulle gärna prova det igen. Av de SCS jag provat hittils är nog Bastogne och Fallschirmsjäger de bästa följda av Stalingrad pocket och Afrika, och kanske Guadalajara medan Gazala och Crusader ligger efter. Både Operation Michael och Rock of the Marne testas senare under VK1 serien.