[BigPapaBear]

Har ju hållit mig borta från krigsspelandet ett tag, som följd av bebis nummer fyra hemmavid.

Håller fortfarande kontakt med mina partikamrater i OCS: Case Blue och läser maillistan från den sovjetiska staben, men i den fysiska världen har det inte funnits några krigsspel på ett bra tag.

Därför var det sjuuukt kul när Niklas (duke666) och kamrat tittade förbi för att hämta upp ett köpt spel, och samtidigt passade på att prata krigsspelande en stund. Riktigt blipptripp! Kände mig som en utmärglad pundare som just hittat en påse lim!

Ser fram emot att komma tillbaka till hobbyn framåt maj-juni!

[Marten]

Morsning Korsning!

Niklas kamrat(kusin) Mårten här! Läste just vad du skrivit och va bara tvungen att svara!
Tack för det grymt trevliga och stimulerande krigsspelssamtalet! Det va mycket intressant att prata och utbyta krigsspelserfarenheter med dig och din OCS polare!  
Alltid lika roligt att möta nya människor med världens bästa hobby!
Man är ju onekligen en hexjunkie som behöver sin regelbundna fix för att funka!
Ibland är det nödvändigt med ett uppehåll av olika anledningar men man kommer ju alltid tillbaka och då är det ännu roligare!

Ha de bra!  

[BigPapaBear]

Alltid lika roligt att möta nya människor med världens bästa hobby!
Man är ju onekligen en hexjunkie som behöver sin regelbundna fix för att funka!
Ibland är det nödvändigt med ett uppehåll av olika anledningar men man kommer ju alltid tillbaka och då är det ännu roligare!

Ha de bra!  

  Instämmer till fullo, Mårten!

[Delirium]

Bara en bebis hemma, och lyckas (oftast) upprätthålla tempot en kväll i veckan för krigsspel, vilket jag inser är mer än många andra. Problemet är att man inte är nöjd med det, utan alltid vill ha mer - jag upplever just nu frustration över att det finns så mycket att spela och så "lite" tid att göra det på.

Dessutom gör detta att jag blir mer kräsen och snabbare irriterad på dåliga spelupplevelser. Man trodde att föräldraskap gör en mer tolerant, men det är snarare tvärtom.

[BigPapaBear]

Problemet är att man inte är nöjd med det, utan alltid vill ha mer - jag upplever just nu frustration över att det finns så mycket att spela och så "lite" tid att göra det på.

Visst är det så. Krigsspelandet blir din säkerhetsventil för att inte psyket ska knäckas av Svenssonlivet.

En kväll i veckan är ett bra framgångsrecept oavsett barnaskara. Det fungerade med tre små knattar så det borde gå med fyra också.   Problemet för mig är väl att krigsspelandet måste tampas med musiken emellanåt också... Behöver gå i pension. Fort!

[duke666]

Har ju hållit mig borta från krigsspelandet ett tag, som följd av bebis nummer fyra hemmavid.

Håller fortfarande kontakt med mina partikamrater i OCS: Case Blue och läser maillistan från den sovjetiska staben, men i den fysiska världen har det inte funnits några krigsspel på ett bra tag.

Därför var det sjuuukt kul när Niklas (duke666) och kamrat tittade förbi för att hämta upp ett köpt spel, och samtidigt passade på att prata krigsspelande en stund. Riktigt blipptripp! Kände mig som en utmärglad pundare som just hittat en påse lim!

Ser fram emot att komma tillbaka till hobbyn framåt maj-juni!

Välkommen tillbaka! Lim finns det gott om...  Tack för ett trevligt samtal och ett par bra spel. Niklas