Forumnyheter:

SMF - Just uppdaterat!

avatar_Fredrik H

Absolute victory

Startat av Fredrik H, 1 maj 2017 kl. 18:31:15

Föregående ämne - Nästa ämne

0 Medlemmar och 1 Gäst tittar på detta ämne.

Fredrik H

Compass games har tämligen nyligen släppt ett monsterspel om det andra världskriget - Absolute victory. Det är det dyraste spel som jag köpt i hela mitt liv (även om det aldrig kan konkurrera med det monetära svarta hål som figurspel är) och det var med viss tvekan jag närmade mig spelet. Efter att ha spelat det största scenariot halvvägs så måste jag nog säga att det är det bästa spel jag spelat på ämnet och kan vara bland de roligaste spel jag någonsin spelat. Det tarvar några reflektioner.

Först komponenterna.  Tre kartor täcker hela världen (Europa är uppblåst ca 30% men det tänker man inte på). Kartorna är väl inte jättetjusiga, känns lite som WIF, men fungerar alldeles utmärkt. Brickorna är också funktionella utan att vinna några priser. För det höga priset så skulle jag vilja ha fler uppsättningar av alla tabeller och dessutom skulle jag vilja ha några av grejerna i regelboken på separata ark. Nåväl, Stockholms kommun får väl bjuda på en kopia eller två. Det finns tre regelböcker (1 med regler, 1 med grejer som man kollar upp vid behov typ Vichy och 1 med scenarion). Reglerna är begripligt skrivna (inte alltid givet med Compass). Dessutom finns två böcker med events...

Varje bricka representerar omkring 100 000 man eller ett antal skepp/flyg. Dessutom så har man generaler och amiraler. Varje turn är två månader och under den tidsrymden så aktiverar de olika sidorna varannan stack, det blir en schackliknande känsla. Beroende på väder så kan man gå olika långt, men   systemet gör att man kan gå, anfalla och sedan gå igen om man har förflyttning kvar (påminner om Trial of strenght för den som spelat det). Stridssystemet är hinkvis med tärningar utifrån en matris, men matrisen är långt ifrån lika slumpmässig som till exempel Empires in arms. Här är det mest en fråga om anfallaren vill fortsätta efter striden och om försvararen vill hålla hexen - något förenklat. Den strategiska krigföringen är rätt abstrakt och fungerar bra, dessutom gillar jag produktionssystemet.

Allt ovanstående fungerar bra, systemet är stabilt och man får fatta beslut som känns rimliga för nivån. Det som gör spelet så oerhört roligt är alla events. Det finns 2500 events i spelet. Events täcker allt från diplomati, teknikutveckling och politik till mer militära frågor. Varje turn så drar varje sida sex eventschits som var och en kan innehålla upp till kanske fyra olika events. Varje år av kriget har sina egna events. Det här är spelets hjärta och det blir en fantastisk berättelse av det hela. Många events är tärningsberoende (till exempel;  x händer i Iran, på en dubbeletta så blir Iran pro-axis) och eftersom det är så många sådana så kommer man att slå ett antal varje parti. För oss som gillar events så är det otroligt kul.

Jag ska också säga att designer valt ett fokus - spelaren är generalstaben. Det är inte du som beslutar om teknikutveckling och det är inte du som styr diplomatin. Det kommer att bli ett rimligt historiskt utfall men det går inte att kontrollera den utvecklingen. De allierade har också en Cold war tension att hålla koll på, så att Sovjet och väst inte blir för griniga på varandra. Alla stora länder har också politiska ledare som påverkar hur landet beter sig och inför de amerikanska valen håller man koll på presidentens popularitet och vem folket röstar fram.

Jag kan inte gå igenom allt, men det är ett väldigt roligt spel. Gillar man narrativa spel framför tävlingsspel så är det svårt att se vad som skulle slå Absolute Victory på fingrarna. Jag förstår om prislappen (runt 1800 tror jag) avskräcker, men om intresse finns kan jag gärna visa det på något konvent. Det fungerar även utmärkt solitärt.






sfclinken

Mycket truppförflyttning på Antarktis eftersom det har en egen karta?[emoji15]


Skickat från min iPhone med Tapatalk
GMY Peter

"Though I fly through the Valley of the Shadow of Death, I will fear no Evil for I am at 80 000 feet and climbing...  www.sleddriver.com "

Elias Nordling

Coolt!

Jag tycker det är dåligt att Franz Josefs Land inte är med på spelplanen  :mrgreen:
"Your value to me as a tester is your vandal instinct at breaking games!"

Scipio

Citat från: sfclinken skrivet  1 maj 2017 kl. 22:28:28
Mycket truppförflyttning på Antarktis eftersom det har en egen karta?[emoji15]
Jag antar att det är där man bygger sina hemliga UFO-baser och tämjer Shoggothar?
"Randomization is too important to be left to chance"

aegneus

Den som faktiskt lyckas få nytta av en pjäs på den antarktiska kartan är utan tvekan spelets moraliska vinnare.

Delirium

 :roll:

För att hålla sig till ämnet och ge ett seriöst svar när nu Fredrik faktiskt tagit sig tid att skriva en lång recension (host host) så har jag länge tyckt detta har verkat intressant, jag gillar som nog framgått att kunna spela hela kriget i samma spel och att se hur man löst problem som uppstår med skalning.

De två sakerna som avhållit mig är priset (men inte största skälet) och kartans utseende: jag må vara gammaldags men den ser på bilder ut att vara väl stiliserad. När jag nu ser hur mycket man får för pengarna och att du talar dig varm för spelet (och jag gillar verkligen events jag också) blir jag absolut sugen på att testa.

Imperial Elegy
1914 Twilight in the East
Space Empires

Jon

På någon ovetenskaplig skala, hur tungt är detta? Mycket krom och specialregler? Har också kikat på detta, har varit väldigt lockad av alla events, det passar mig perfekt. Men jag att tyckte kartan var anskrämlig på de närbilder jag sett. Men vem vet... Jag vill inte ha ett A world in War dock.

Jon


Fredrik H

När det gäller Antarktis så används den kartan inte. Jag läste på BGG snarare att det var en kul grej från designern, mer av en passning till WIF som gjort allt men inte det. Det finns någon enstaka event om att man kan försöka ta sig dit (abstrakt och baserat på någon verklig händelse) men det har ingen praktiskt betydelse.

Vad gäller tyngden på spelet - rätt subjektivt och med tanke på att jag inte spelat A world at war - så tycker jag att det är förvånansvärt lättspelat. Eventsen (?) tar lite tid men är alltid förklarade. Grundsystemet gäller för alla strider i hela världen och är inte alls svåra. Ingenting är egentligen tungrott och det finns ingen regel jag inte förstår.  Eftersom det är två månader per drag så rullar kriget på rätt bra. Det finns också scenarion om man bara vill spela i Europa eller i Asien.

Jag var rätt skeptisk tills jag läste en replay och insåg att spelet skulle passa mig precis. http://talk.consimworld.com/WebX/?7@@.1dd4f443/4490

Elias Nordling

CiteraNär det gäller Antarktis så används den kartan inte. Jag läste på BGG snarare att det var en kul grej från designern, mer av en passning till WIF som gjort allt men inte det.
:up:
"Your value to me as a tester is your vandal instinct at breaking games!"

aegneus

Vassalbarhet? Det är ungefär lika stor chans att jag får lägga upp något sådant här IRL som att jag blir proffs på brädspelstouren...

Fredrik H

Vassalbarhet är ett nytt och obekant ord för mig.  :) Även om jag håller tummarna för din brädspelskarriär så kan jag säga att det enligt BGG finns en Vassalmodul till spelet. Om sådana kommer i olika former och kvaliteter och om den här är bra eller dålig har jag ingen aning om - jag gillar den taktila upplevelsen och är numera välsignad med gott om plats.