[A F]

Det är en väldig skilnad på att "leda vid fronten" - något som till priset av ökade personlig risk ger en bättre lokal överblick & kontroll - och att "strida i första ledet" som innebär att du kastar bort all överblick & kontroll för att själv få vara med och fajtas.

Gjorde G2A det senare, alltså? Jamen, det verkar ju korkat. Särskilt om man är så närsynt som han var.

Gustav var en aktiv chef och alltså kom han - liksom alla andra sådana - i vägen för farligheter. Det hör liksom till jobbet. Poängen är att det inte var och aldrig har varit så smart att en arméchef och tillika kungaperson rider omkring i en dimmbank och letar efter Smålands ryttare. Inte nog med att han riskerar att säga "framåt i rasken gossar" till en skock transylvaner, dessutom släpper han så fort han ger sig ut på jakt efter smålands ryttare kontrollen över all händelseutveckling utom den han har just framför ögonen. Men trots det så är en sådan utflykt ibland det smartaste och mest verkansfulla en chef har att göra i ett pressat läge. Ska man få nått gjot så är det lika bra att göra det själv.

Men sen kommer hela Heidenstam-mytologin in i bilden och förvandlar "leda långt fram" till "strida i första linjen". G2A skulle alltså efter sin "finale durchgang" före Breitenfeld satt sig på sin häst och och dundrat iväg i täten för livdragonerna för att söka upp Tilly personligen. Så stred Alexander, men redan Caesar hade vant sig av med det.

[BigPapaBear]

(Dessutom så slipper man försöka hitta mångkulturella genusperspektiv på saker som Sala koppargruva.)

Jo, jag befinner mitt i den smeten, tyvärr.