[zilver]

Jag är osäker om ni har gått igenom det här men det kan vara värt att ta upp.

2008 gavs boken "The myth of the eastern front" ut av två amerikanska professorer. Boken hade två ambitioner. Dels att visa hur tyska generaler efter VK2 ägnade sig åt att tvätta rent sina rykten genom att påverka amerikansk historieskrivning. Men också att visa hur amerikansk populärkultur, bland annat wargaming, genom att ägna sig åt bildsymbolik ytterligare spär på detta. Omslaget är för övrigt ifrån ett åttiotalsspel som heter "The Last Victory" (ett ok, men inte märkvärdigt spel för övrigt). Wargamers är i sammanhanget nyttiga idioter som spär på myten om den ädla tyska krigsmaskinen under oförvitliga tyska officerare som på östfronten verkligen inte ägnade sig åt krigsförbrytelser. Boken är tycker jag rätt ok, men författarna kämpar kanske väl hårt för att få in wargamers i facket dem vill ha in dem i.

Det kan för övrigt sägas att "Battles" tog upp detta i sitt sista nummer, med konklusionen att wargamers verkligen har en pro-tysk bias. Detta visar sig bland annat i denna bildsymbolik (svarta brickor för SS till exempel).

[Strv102r]

Minns ni PC-spelet X-wing? En rymdstridssimulator där man flög X-wing och Y-wing med Luke Skywalker mot det ondskefulla rymdimperiet? Bra spel. Och populärt. Men uppföljaren blev mycket mycket populärare. Den hette Tie-fighter och där flög man de olika Tie-modellerna för kejsaren och Darth Vader. Coolare motorljud, laserljud och snyggare uniformer. Och nog låter Tie-fighter häftigare än Y-wing? M4 eller T-34 mot Tiger eller Panther? Eller Jagdtpanther? Varför finns det en böjelse för att vara pro-tysk, pro-imperiet, pro-Napoleon, pro-romersk etc? Jag har sannerligen ingen sympati för nazism eller totalitära regimer alls, men de verkar ha bättre skräddare och PR-killar än de goda...

[Elias Nordling]

Svarta SS-brickeargumentet är inte HELT grundlöst, men i sin helhet är det otroligt krystat. Det bygger på följande resonemangskedja:

1) Att framhäva SS-brickorna genom att ge dem en egen färg är i sig naziglorifiering. I synnerhet om det inte fyller någon spelfunktion.

2) Att dessuton använda färgen vitt på svart är extra mycket naziglorifiering, för att

3) Argumentet för den färgkombinationen är att det avspeglar uniformen. SS-trupperna hade dock svarta paraduniformer med rosa emblem. Vilka hade vita emblem? Jo koncentrationslägervakterna!

Jag tycker att denna resonemangskedja är bisarr. Att SS-trupperna är vita på svart signalerar väl ingenting annat än att de är extra onda, och om färgen dessutom väcker associationer till koncentrattionsläger har jag svårt att se hur någon människa kan uppleva det som ett förhärligande.

Den kärna av sanning som finns i resonemanget som jag kan se är att i synnerhet på 70-talet var man förtjust i att detaljerat återge alla olika tyska vapenslag i olika färger, medan deras fiender ofta fick bli en grå eller grön anonym massa. Det är i sig ett argument som inte har med svartvita brickor att göra, jag har t ex sett påpekandet att i bägge GMTs nya spel om Dagen D har alla allierade trupper i princip samma stridsvärden, medan tyskarnas varierande stridsförmåga är återgiven i kärleksfull detalj. Jag tycker att det kan finnas en poäng här.

[EvilSpook]

Det kan för övrigt sägas att "Battles" tog upp detta i sitt sista nummer, med konklusionen att wargamers verkligen har en pro-tysk bias. Detta visar sig bland annat i denna bildsymbolik (svarta brickor för SS till exempel).

Jag upplever väl att man i krigsspelskretsar (och på film) även förhärligar Britter, Israeler och i synnerhet Amerikaner? Men det var inte en del av studien?  

//EvilSpook

[Elias Nordling]

Sedan har vi ju klassikern att det är rasistiskt att ha gula brickor för kineser eller japaner, för det leder associationerna till gulingar.

Det lustiga är att japanerna själva i de krigsspel som produceras där inte har några som helst problem med att japanska trupper är i gult.

[Strv102r]

Jag har alltid tolkat vitt på svart för SS som en poängtering av att kragspeglarna på fältuniformen som ofta veks ut över kammo-blusen hade silver/vit brodyr med SS-runorna och gradbeteckning på svart bakgrund.

[Maglica]

Jag har själv inga problem med svarta SS-brickor. Dock måste jag hålla med om att finns substans i påståendet att tyskarna under andra världskriget till viss del skönmålas. Skulle tro att det beror på tillgängligheten/frånvaro av objektiv litteratur.

[Nisse]

Jag har aldrig sett det hela som ett problem. Men det i sig innebär väl att jag är ett offer för hjärntvätten?

Fascinerande att någon ens orkar bry sig om vilken färg på brickorna som använts. Faktiskt helt otroligt.

Jag har liksom av slentrian tänkt i tankarna vad det gäller brickfärg Britter= khaki, Amerikaner= grönt, vanliga tyskar= grått, SS= svart, ryssar=brunt, japaner=senap. Allt efter UNGEFÄR vilken färg uniformen hade. Att SS var svarta såg jag mer som ett sätt att snabbare se skillnaden på vanliga förband och de "extra tuffa-specialhårda" SS förbanden.

I övrigt hoppas jag decemberledigheten var bra för alla och att alla fick vinterpresenter  samt att den speciella vinterfesten 31 december inte tog alltför hårt på huvudet.

Allt så att ingen känner sig kränkt eller diskriminerad...

[zilver]

Just den bok jag hänvisade till tar inte upp svarta brickor utan framför allt omslag och titelnamn. Här buntar författarna ihop krigsspel med bland annat sajter som Feldgrau och författare som Munoz och Kurowski, som onekligen verkar ha en fetisch för obskyra truppslag, gärna i SS. Som sagt, bitvis är boken intressant, men de försöker verkligen att skandalisera frågan.

Självfallet har de inte belyst romantiseringen av exempelvis amerikanska trupper. Det vore nog inte så smart i rådande läge (Afghanistan/Irak).

Artikeln i Battles tar upp frågan om svarta brickor. Att GMT har förändrat färgen för att vara PK är i alla fall rätt klart. De har förändrat färgen på SS, men har behållit den unika färgen för fallskärmsjägarna (ljusblå). Andra förändringar över tiden är väl att swastikorna är försvunna från krigsspel, men det beror mest på förbudet i Tyskland vad jag förstår.

Personligen håller jag väl med vad ni andra skriver. Storm i ett vattenglas kan tyckas. Men effekt har det.

[Fredrik H]

Jag tillhör nog dom som vill ha en viss färg på brickorna. Spelade nyligen Aegean strike, ett WWIII-spel om Balkan och östra medelhavet. Ryssarna är gula och USA har röda (!) brickor. Det går bara bort, hur man än vänder och vrider på det.
 När det gäller SS så tycker jag nog om svarta ss, ljusblåa luftwaffe och gröna/gråa wehrmacht. Inget förhärligande eller ond politisk plan, mer tradition och vana tror jag. I TKG har ss en nyans av grönt som skiljer dem från andra förband. Funkar också alldeles utmärkt. Jag vill även gärna att sovjetiska gardesförband har en annan nyans än de reguljära.
Men jag gillar ju även att spela med figurer från Napoleonkrigen...

 

[Erik Axel]

Det där om att tyskarna så att säga överrepresenteras på ett lite knepigt sätt är intressant. Med överrepresentation menar jag alltså fenomenet med att tyskarna är genomforskade in i minsta detalj (eller åtminstone tror sig konstruktören ha järnkoll på varenda bataljon), medan de allierade är något slags typförband.

I vilken utsträckning var det faktiskt så att tyskarnas begränsade resurser (som egentligen var ett faktum genom hela kriget) resulterade i ett bredare kvalitetsspektrum? Många skulle nog hålla med om det. Men var det likaledes ett faktum att de allierade förbanden var så homogena som man ofta ser? Hur mycket politik har det å andra sidan gått i den allierade sidan? Man kan tänka sig att spelkonstruktörer drar sig för att representera ett eller annat amerikanskt eller brittiskt förband som sämre än ett annat, med hänsyn till de egna hjältarna (grovt sagt). Amerikanska marinkåren i ASL är ett bra exempel, grov fräs från helvetet, minst sagt, och konstruktören råkar vara ex-Marine.

Jag undrar hur ett spel som gör större kvalitetsskillnader mellan finska förband 1944 skulle mottas i Finland (min gissning är, inte så bra, åtminstone på vissa håll). Man kan nog utan problem representera lettiska frivilliga med ett lägre stridsvärde, och kanske Heimo P som bestod av hastigt utrustade ingermanländare och karelare, men det skulle nog vara mindre accepterat att göra skillnader mellan olika infanteriregementen.  

Jag vet inte så mycket om det här, men frågan är väl relevant för den som spelar och konstruerar. Och det är klart att det finns en viss tyskromantik i krigsspel. Dels har det väl att göra med att det som sagt är roligare att spela skurk (och jävlar vad X-Wing och Tie Fighter var bra spel, f. ö.). Men det har nog också att göra med att den politiska historien inte representeras i krigsspel, alltså känner man varken det ena eller andra inför de svarta brickorna. Vi är ju svenskar de flesta av oss, och har inget krig på nacken. Tyskarna har ju i allmänhet mer intressanta uppgifter att lösa också, att invadera Sovjet är roligare att tänka igenom än att brända jorden-försvara sig igenom mil efter mil av ukrainsk stäpp.

[Strv102r]

I Normandy 44 försvarar designern beslutet med att ha mindre skillnader i stridsvärde på den allierade sidan med att med få undantag, som också vara initiala, så presterade de allierade förbanden ungefär likadant per typ av förband. Däremot var det stor skillnad mellan de tyska elitförbanden (fallskärmsjägar och pansar) och de mer ordinära (infanteri)  samt de rena andra rangens förband som statiska infanteridivisioner av överåriga, magsjuka, halta och lytta osv och ostbataljoner. Dessutom var det skillnad i utrustning medan de allierade var betydligt mer standardiserade. Gott om ryska krigsbyteshaubistar i många av de tyska artilleriförbanden... Rekomménderar Zetterlings Normandy 44 för att se hur stor skillnad det faktiskt var i den materiel som de facto fanns i förbanden. dels dem emellan, men också mot fastställd organisation.

Just SS är intressant. Vi fokuserar ju gärna på 1, 2, 3, 5, 9, 10, 12 och kanske 17 SS div samt någon lettisk eller estlänsk division. Men majoriteten var ju inte pansar eller pansargrenadjärförband utan infanteri eller kavalleri, och de var betydligt sämre än motsvarande wehrmachtdivision. Och var LAH eller T bättre än Grossdeutschland? Eller 11 Pz? Eller 2 Pz? Eller Pz Lehr? Tveksamt.

Ur en puritansk synvinkel behöver man inte särskilja mer mellan förbanden än man gör på en riktig lägeskarta, och då var det ingen annan färg på vare sig SS eller Luftwaffe. Men jag gillar också variation och är väl inte riktigt så puritansk egentligen. Är exempelvis svag för att brickorna har förbandens taktiska symboler i hörnet som ju blivit poppis på sistone med datorgrafik.

[zilver]

Det ena är att det är roligare att spela skurk, det andra är att det är roligare att spela en numerärt svagare men kvalitativt bättre sida. Exempelvis sydstatare under General Lee eller som fransman under Nappe.

Det är intressant att i exempelvis Battle for Normandy så valde designern att de allierade skulle vara uniforma. Det innebar att amerikanska första infanteridivisionen inte var bättre som många skulle anse, eller att den sjunde brittiska pansardivisionen inte skulle vara sämre som nog historien skulle ange (dåligt ledarskap, tveksam moral etceteras). Motivet angavs vara att när ersättningsmanskap tillkom så blev de i slutändan ungefär detsamma. Men här kan också finnas en spelproblematik, om vi vet att sjunde brittiska pansardivisionen i Normandy är rätt kass, så kommer vi att använda den därefter. Och det kom delvis som något av en överraskning för de allierade.

Fredrik har en poäng i att det är ett jäkla otyg när det varierar från spel till spel. Generellt anser jag att färgsättningen i exempelvis Fire in the East är bra, med avvikande färg för NKVD, Gardesenheter, marinmuppar och så vidare.

Det ligger inte oväntat i det amerikanska intresset efter kriget att tyskarna ska framstå som kompetenta, detta får de egna styrkorna att verka bättre, samt att det naturligtvis fanns ett kallt krig som gjorde det intressant att söka svaren på den tyska sidan. I detta har författarna till "The Myth of the Eastern Front" en klar poäng.

Vi kan ju också notera i sammanhanget den lilla kontroversen kring "Conflict of Heroes" där det ju ansågs att det definitionsmässigt inte kunde finnas några hjältar på östfronten då alla var bad guys. Småfånig argumentation.

[Elias Nordling]

>Att SS var svarta såg jag mer som ett sätt att snabbare se skillnaden på vanliga förband och de "extra tuffa-specialhårda" SS förbanden.

Det är väl just det som lätt uppfattas som glorifiering. I synnerhet om det BARA är SS-förbanden och inte t ex NKVD och Gardesförband som markeras på detta vis. Det är rätt sällsynt i dag, men var nog vanligare förr.

Sedan blir en del upprörda över svartvita SS-trupper även om man återger allierade förband i samma färgdetaljer.

[Snowfox]

För det mesta följer ju färgsättningen färgen på förbandets uniformer, beige för britten, grön för amerikanerna, grå för wermacht. De som står ut är sovjet som blir röda...sic och Waffen SS som fick den tuffa kombinationen svart/vitt. Skulle uniformslogiken hålla borde det vara Wermachts pansarförband som var svarta då det var de bar en svart uniform. (För att verka hårda eller mer praktiskt för att dölja krutdamm/oljefläckar osv?) Ryssen får tack och lov lite brunton i en del spel.

Går man tillbaka till Ty Bombas Command Magazine så nyttjade han svart/vitt på ett lite annorlunda sätt. I 1918 fick alla stosstruppen bära den färgen för att stå ut, det såg konstigt ut, lite som de gula sovjeterna.

Idag föredrar jag en enhetlig färgskala för olika förband, nyanser är bra då olika förband kan skiljas ut men det behöver inte gå till överdrift.